Sverigedemokraten Birger Karlsson.
Foto: Lotta Madestam
Det var Olof Palmes regering som år 1984 införde återvandringsbidraget genom proposition 1983/84:124. Syftet var då att människor som frivilligt ville återvända till sina hemländer skulle få stöd att göra det. Det sågs som solidariskt och realistiskt.
I dag, nästan 40 år senare, erbjuds återvandringsbidraget återigen av den nuvarande regeringen – där Moderaterna och Kristdemokraterna är ledande. Man har alltså återgått till ett socialdemokratiskt verktyg, eftersom verkligheten kräver det.
När Socialdemokraterna gjorde det 1984: solidaritet.
När SD lyfter det 2025: kall hjärtlöshet?
Dubbelmoralen är slående.
Ett frivilligt och humant alternativ
Ingen tvingas att lämna landet.
Men den som vill ska kunna återvända värdigt och med ekonomiska förutsättningar.
- Individens vilja respekteras.
- Kommunens resurser avlastas.
Det är en win-win-lösning.
För vår kommun, som redan kämpar med socioekonomiska utmaningar, borde detta vara välkommet. Varför skulle det vara mer ”humant” att låta människor fastna i passivitet och bidragsberoende, än att stödja dem som faktiskt vill bygga upp ett liv där de har språk, kultur och familj?
När lokala företrädare hellre blundar
Det som är mest anmärkningsvärt lokalt är att företrädare i Hultsfreds kommun öppet deklarerat att de inte ens vill ta emot information från staten om återvandringsbidraget. Samma signaler hörs även från grannkommunen Vimmerby.
Hur kan ansvariga politiker säga:
”Vi vill inte ens ta emot information.”
Information kostar inget.
Att lyssna kostar inget.
Men att vägra ta ansvar kostar enormt – både socialt och ekonomiskt.
Hur rimmar denna hållning med verkligheten i kommunen?
- Vi har ökande välfärdskostnader.
- Vi har svårt att klara kärnverksamheterna.
- Vi har människor som skulle bli hjälpta av ,att få möjlighet att återvända till sitt hemland.
Ändå väljer Centerpartiet att stoppa huvudet i sanden och vill inte ens ta emot information från staten.
Det är inte ansvar. Det är fegt.
Det är inte antalet kommuninnevånare som är viktigt.
Det är hur många som kommer i arbete och bidrar som är det viktiga !
När idealism slår över i verklighetsflykt
Sverige har i årtionden haft en migrationspolitik som styrts mer av känslor än av konsekvenser. Det har lett till:
- utanförskap
- arbetslöshet
- ökande sociala kostnader
- parallellsamhällen
Återvandringsbidraget är motsatsen:
en lösning som tar ansvar både för individen och för samhället.
Slutsats: Sunt förnuft, inte extremism
När Socialdemokraterna införde återvandringsbidraget var det: ”en human möjlighet för dem som vill återvända”.
När dagens regering (M–KD-L) erbjuder samma verktyg, och SD säger att vi ska använda det, då hävdar vissa kommunpolitiker att det är extremt.
Då är frågan vi i Hultsfred och Vimmerby bör ställa:
Är det verkligen extremt att ta emot information från staten?
Eller är det extremt att vägra ens lyssna?
Återvandringsbidraget är inte en konfliktfråga. Det är en lösning. En frivillig, human och kostnadseffektiv lösning.
Det är dags att våra kommuner slutar blunda och börjar ta ansvar.
Vad tycker NI !
Birger Karlsson
Ordförande SD Hultsfred
Göran Gustafsson
Gruppledare SD Hultsfred