Det är, genom energiöverenskommelsen från 2016, fortfarande tillåtet att livtidsförlänga de nuvarande kärnkraftsreaktorerna och att bygga tio nya, i takt med att reaktorer tas ur drift.
Den nuvarande kärnkraftstekniken kännetecknas dock av långa ledtider från beslut till drift. Den är också dyr. Givet klimatfrågans stora allvar bör inga tekniker eller åtgärder uteslutas. Men förslagen om att bygga nya reaktorer och att återstarta en av de nedstängda är knappast realistiska, om det inte ska ske med statliga subventioner.
Både Vattenfall och andra företag undersöker förutsättningarna för att bygga så kallade SMR-reaktorer (small modular reactor). Men vi kan inte utgå från att sådana reaktorer kommer att bli kommersiellt tillgängliga och bidra till nödvändiga utsläppsreduktioner inom de närmaste 20 åren.
*
Det betyder att kärnkraften är en senare fråga, en icke-fråga som skymmer sikten. Samtidigt står det klart att väderberoende kraftslag kommer spela en mycket större roll, och att elanvändningen förväntas öka dramatiskt. Detta är en utmaning men kan lösas med en genomtänkt politik:
1. Fortsatt utbyggnad av vindkraft. Energimyndigheten och Naturvårdsverket planerar för att tredubbla den landbaserade vindkraften. Det måste också skapas bättre förutsättningar för en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Därför bör Svenska kraftnät få bygga ut stamnätet till havsområden. Dessutom bör klimatnyttan viktas tyngre i miljöbalken, vilket skulle gynna både ny elproduktion och nätutbyggnad.
2. Ett smart elsystem. Det finns betydande möjligheter med en smart elanvändning (exempelvis styrning av värmepumpar, laddningsstrategier för elfordon och användarflexibilitet), samt energilagring i form av vätgas för industrin.
3. Fortsatt utbyggnad av elnätet. Svenska kraftnät och regionala nätägare måste ytterligare öka sin utbyggnad av elnäten. Det krävs också fler utlandsförbindelser för ökad möjlighet till import och export, vilket även bidrar till klimatomställningen i hela Nordeuropa.
4. Rättvis omställning. Vi måste utveckla strategier för en rättvis klimat- och energiomställning. Staten måste exempelvis säkerställa att kommunerna i Kalmar län och de närboende får en större ekonomisk vinning av vindkraften.
Jag hoppas att vår forskning kan bidra till ett framåtblickande underlag för energi- och klimatomställningen, vilket vi utvecklat i en längre artikel i Dagens Nyheter. Det bör gå att nå en samsyn, där en flexibel och smart elanvändning, nya marknader samt samhällelig genomförbarhet står i fokus.
Filip Johnsson, professor Chalmers,
programchef för forskningsprogrammet "Mistra electrification"