I går lämnade Gudrun Brunegård in sin första motion i riksdagen. Hon vill införa en nationell Astrid Lindgren-dag för att hedra Vimmerbys världsberömda författaren.
– Det vore väldigt naturligt med en egen minnesdag för henne, säger kristdemokraten.
Vimmerbypolitikern Gudrun Brunegård föreslår i sin första motion i riksdagen att Astrid Lindgren ska få en egen minnesdag i Sverige.
– Astrid Lindgren är en betydelsefull person som inte bara har påverkat Sverige utan hela världens tänkande och syn på barnet, hur vi kan vara mot varandra och hur vi inte bör vara. Hon visar hur det goda hålls fram för att besegra det onda. Hon har gjort det på ett sätt som tas emot varmt över hela världen och har påverkat flera generationer. Det vore naturligt att hon bland alla dessa minnesdagar får en särskild Astrid Lindgren-dag, säger Brunegård (KD).
I sin motion skriver Brunegård att Astrid Lindgrens födelsedag, den 14 november, skulle vara en lämplig minnesdag. "Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare. Hennes popularitet håller i sig generation efter generation. Därför borde Astrid Lindgren uppmärksammas med en egen dag", skriver Brunegård i motionen.
– Jag tänker att om man har det som en speciell märkesdag kan man särskilt fokusera på det hon framhåller i sina böcker, som barns rättigheter och icke-våld. Hon stod upp för goda värderingar och sa ofta att barn som får möta hårdhet i barndomen blir hårda i vuxen ålder. Hon har haft ett rättspatos och civilkurage som är inspirerande för oss andra. Hon höll ett uppmärksammat tal i tyska förbundsdagen om "Aldrig mera våld" och var en frontfigur när det gällde lagstiftningen mot barnaga. Astrid Lindgren är inte bara de gulliga sagofigurerna, utan så mycket mer.
Starkt symbolvärde
Under hennes minnesdag tycker hon att man i skolor i Sverige kan illustrera figurer från hennes böcker eller se på någon av filmatiseringarna.
Finns det något hopp för motionen, då?
– Jag hoppas det. Generellt sett är det så att enskilda ledamöters motioner brukar av rutin avslås, det är den bittra sanningen. Men den här motionen är "ofarlig" och har ett starkt symbolvärde. Jag går inte in i det här desillusionerad utan tror att hela riksdagen kan sluta upp kring den här motionen.