Gudrun Brunegård.
Foto: Arkivbild
Bästa ledamöter, ersättare, kommuninvånare och övriga åhörare!
Innan jag förklarar årets sista sammanträde avslutat återstår en punkt. Den är inte tillkännagiven på kallelsen, men likafullt nödvändig:
Traditionen bjuder att fullmäktiges ordförande tar till orda för ett jultal.
Ordförande Leif Larsson är dessvärre sjuk och kan inte fullgöra denna plikt, men hälsar så gott till er alla. Därför tar jag tillfället i akt:
När denna mandatperiod inleddes berättade Leif om kommunens ordförandeklubba. Den tillskapades av virke från skeppet Enigheten, lagom till Vimmerby kommuns bildande 1970.
År 1970 - det är alltså 50-årsjubileum i år!
*
Det har inte firats så hårt, men ska väl ändå inte gå alldeles obemärkt förbi, även om det helt visst funnits andra saker att fokusera på detta år, när ett tidigare okänt virus har härjat och fortsätter sin härjning runt vår jord.
I våras och under sommaren var både Kalmar län och Vimmerby kommun lyckligen förskonade, när vi fick rapporter från andra delar av landet, om mängder av insjuknade och avlidna i den svåra sjukdomen.
Men Vimmerby drabbades på ett annat sätt. Astrid Lindgrens Värld tvingades stänga efter bara elva dagars öppethållande. Det var ett mycket hårt slag, som drabbade hela besöksnäringen. Många företag har fått kämpa med katastrofsiffror, som man inte kunnat förutse eller planera för.
Men här kom enigheten in. Alla gjorde vad de kunde och drog sina strån till stacken, från olika horisonter och perspektiv, för att påverka statsmakterna att ändra regelverket och inte driva kommunens och halva Smålands och Östergötlands turism-motor i sank. Helt nyligen kom beskedet om en ny pandemilag, som ska kunna tillämpas utifrån specifika omständigheter, istället för den trubbiga ordningslagen, som inte är lämpad att hantera en livsfarlig smittspridningssituation.
*
På senare tid har dessvärre viruset hittat även hit till Vimmerby. Både ungdomar och vuxna insjuknar. Många arbetsplatser påverkas direkt, inte minst gymnasiet och vissa klasser på högstadiet, som tvingats till fjärr- och distansundervisning. Men lyckligtvis ännu inte några fall på de särskilda boendena, där de mest sköra av våra kommuninvånare finns.
Vänner! Detta är en fara som måste tas på största allvar.
Vimmerby är en fantastisk kommun, femtio år i Enighetens tecken! Låt oss fortsätta att visa omsorg om varandra, inte minst nu i juletid. Det är tråkigt att inte kunna samlas som vanligt, kramas och vara nära. Men det kan rädda liv! Är vi försiktiga nu har vi större chans att ha kvar våra kära till våren, när vi kan hoppas att vaccineringen kommer i gång och livet kan återgå till det lite mer normala.
Med detta vill jag önska oss alla en riktigt god och varm och omtänksam jul!