DEBATT: Det är dags att se över skolstrukturen på riktigt

Man försöker gömma sig bakom vackra ord såsom minsta möjliga elevantal för att kunna bedriva pedagogisk verksamhet. Vi kan direkt upplysa om att i Sveriges glesbygd och bland fastboende ute i olika skärgårdar finns det betydligt mindre skolor än de i Vimmerbys yttre tätorter. Där arbetar man  aktivt med olika vägar för att säkra elevernas utbildning och sociala behov men anledningen till att skolorna finns kvar handlar givetvis om rimlig resväg.

Tillbaka till Vimmerby och dess strukturella problem. I samband med förra debatten och när siffror kastades fram och tillbaka började vi räkna. Barn går i en låg- och mellanstadieskola i sju år. På förskolan tillbringar de ungefär 4,5-5,5 år beroende på när de är födda och när förskolestarten sker. Det innebär att en förskola som försörjer en skola med elever bör ha ett platsantal motsvarande 65-80% av skolans förväntade elevantal (vilket kommer vara fallet med Venas nya förskola). Testa de siffrorna i Vimmerby kommun och ni kommer liksom vi upptäcka att det i så fall finns för många förskoleplatser i Vimmerby tätort och för få i de yttre tätorterna. Denna avvikelse bygger dels på historik (förskolorna är byggda innan det var norm att barn gick där) och dels att det finns ingen närhetsgaranti för en förskoleplats utan endast en platsgaranti.

Kan slå mot barnfamiljer

Problemet med skolnedläggningar kan därmed direkt slå mot barnfamiljer med flera barn då sannolikheten att de kommer få förskoleplats för småsyskonen på samma ort som skolbarnet får en skolplats är små. Till exempel Tunas elever ska enligt planen då placeras på Frödinge skola där man hävdar att det finns gott om plats (även om vi föräldrar där inte är lika övertygad). Såvida inte siffrorna från i våras har förändrats radikalt finns det dock inte en chans att alla barn på förskolan Junibacken kan inrymmas på Kotten. Enligt våra beräkningar är Kotten redan idag för liten för att kunna försörja Frödinge skola med elever och bygger på att föräldrar har sina barn på annan förskola men när det är dags för skola börjar på sin geografiskt närmaste skola. För hamnar man i situationen att barnfamiljer måste börja köra sina barn till olika orter (skolskjuts löser inte detta för om barnen har fritidsplacering måste föräldrarna köra) varje dag så försvinner omedelbart attraktionskraften att bo kvar. Detta gäller särskilt om föräldrarna dessutom arbetar i en annan riktning.

Omvänd skolskjuts

Men vi återvänder till att Vimmerby kommun ändå gör rätt i att se över skolstrukturen. Det borde givetvis även inkludera skolorna inne i Vimmerby tätort. Är det rimligt att en kommun med dålig ekonomi betalar hyra för skolbaracker när det finns plats för dessa elever på andra skolor? Inne på Astrid Lindgren skola och Vimarskolan kompletteras befintliga lokaler med hyrda baracker samtidigt som kommunen tittar på att lägga ner ytterskolor. Hur är detta ens en rimlig tanke? Ska skolstrukturen i Vimmerby kommun utredas bör det ske villkorslöst, då ska ingen ko vara helig.

Inte ens omvänd skolskjuts för att fylla på ytterskolorna med elever och säga upp barackerna.

Anna och Johan Tibbelin, föräldrar Frödinge skola