Vi ser en rad svagheter som bör diskvalificera kärnkraftsutredningen från att ligga till grund för energipolitiska beslut. En granskning av femtiotalet remissvar visar att vår kritik delas av såväl expertmyndigheter och forskare som representanter för näringsliv och energibransch.
1. Utredningen har fel utgångspunkt. Den ställer stödet till ny kärnkraft i relation till ett helt förnybart elsystem. Eftersom kärnkraftsägarna planerar att livstidsförlänga befintliga reaktorer fram till 2060-talet bör jämförelser göras med ett system som inkluderar befintlig kärnkraft. Energimyndigheten noterar att utgångspunkten minskar utredningens värde som beslutsunderlag.
2. Utredningen lyfter fram den höga andelen kommunala veton mot vindkraft som ett skäl att subventionera kärnkraft. Nu har regeringen lagt förslag om ekonomiska incitament för kommuner och närboende, vilket väntas minska andelelen veton. Både vind- och solkraft kan byggas ut snabbare och till en betydligt lägre kostnad än ny kärnkraft.
3. Utredningen menar att osäkerheter kring leveranssäkerhet (i ett helt förnybart elsystem, se punkt 1) kan vara ett skäl att stödja kärnkraft. Men såväl Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen som forskare vid Chalmers, KTH och LTU konstaterar att det finns andra lösningar än ny kärnkraft som kan bidra med de förmågor som elsystemet kräver.
4. Utredningen pekar på att kärnkraften inte får betalt för de nyttor som den bidrar med i elsystemet. Redan i dag finns marknader för så kallade stödtjänster och fler lösningar för att ersätta kraftslagen för systemnyttor är under utveckling. Svenska kraftnät menar att utredningens förslag riskerar att dubbelkompensera ny kärnkraft.
5. Utredningen skriver att ”En önskan att från svenskt håll bidra till en snabbare global utveckling av kärnkraften” skulle kunna vara ett skäl att stödja kärnkraften. Som ett av de länder i världen med bäst förutsättningar för förnybar el, tror vi att Sverige på global nivå kan göra större nytta genom att visa på möjligheterna att kombinera vind- och solkraft med flexibilitet, lagring och modern kraftelektronik.
Alla aktuella kärnkraftsbyggen i Europa har försenats och kraftigt fördyrats. Riksgäldskontoret, Institutet för näringslivsforskning och Chalmers pekar på risken att kostnaderna underskattas.
Vi hoppas att regeringen tar ett steg tillbaka och genomför en ordentlig analys av olika möjliga energiframtider.
Anders Wijkman, tidigare ordförande i Miljömålsberedningen och ordförande för Vindkraftens klimatnytta
Jan Näs, Sverigechef, Galileo Empower
Mads Miltersen, vd, EnBW Sverige
Peter Zachrisson, vd, SR energy
Pontus Hallbäck, Sverigechef Eurowind energy