Annons:

Sök

Annons:

DEBATT: Kvinnor får betala priset för jämställdhetens förlorade år

Lena Hallengren. Foto: Bildbyrån

DEBATT: Kvinnor får betala priset för jämställdhetens förlorade år

Sverige brukar lyftas fram som ett föregångsland för jämställdhet. Fortsatt ligger vi i topp när jämställdheten ska mätas av EU. Men under den här mandatperioden har jämställdheten i Sverige stått still, i vissa delar gått bakåt. Utvecklingstakten har legat i nivå med Viktor Orbáns Ungern.  Det är dags att säga som det är: det här har varit förlorade år för jämställdhetsarbetet.

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt

På maktens område backar Sverige i EU:s jämställdhetsindex. På arbetsmarknaden är kvinnor fortsatt överrepresenterade i deltidsarbete och i lågavlönade yrken. Unga kvinnor rapporterar ökande psykisk ohälsa. Nästan hälften av kvinnorna upplever att män får bättre bemötande i vården. Och sedan kvarstår den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Mäns våld mot kvinnor.

Detta våld bottnar i strukturer där män som grupp har mer makt än kvinnor och där kvinnors livsutrymme begränsas. Roks och Örebro universitets studie Kvinnors trygghet visar att 55 procent av alla kvinnor har utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Bland unga kvinnor mellan 18 och 24 år har 80 procent blivit sexuellt trakasserade. 

*

I länets kommuner ser vi hur avgörande det är att hålla i det förebyggande arbetet i skolan, i elevhälsan, i socialtjänsten och i samverkan med civilsamhället. När resurserna inte räcker riskerar det långsiktiga arbetet att prioriteras bort. Det är ett högt pris att betala, särskilt för unga tjejer som redan rapporterar ökad psykisk ohälsa och otrygghet.

Våldet sker i nära relationer, efter separationer, i det offentliga rummet. Det fortsätter trots årtionden av politiska ambitioner. Det orsakar enormt mänskligt lidande. Dessutom kostar det samhället miljardbelopp i sjukvård, rättsväsende, förlorad arbetstid och sociala insatser.

I Region Kalmar län ser vi sambandet mellan ojämställdhet och våld och agerar därefter. Därför har regionen tecknat en ny överenskommelse med länets kvinnojourer för att säkerställa att alla invånare, oavsett bostadsort, har likvärdig tillgång till stöd, skydd och våldsförebyggande insatser.

*

Att bekämpa våldet innan det sker är avgörande. Det kräver mer än skärpta straff efter att brottet redan är begånget. Det kräver långsiktigt förebyggande arbete, normförändring, tidig upptäckt i vård och socialtjänst och ett starkt stöd till kvinnojourer och civilsamhälle. 

Regeringen har nu inrättat ett råd för kvinnofrid och talar om en nollvision. Det är bra att frågan tas på allvar. Men det väcker också frågor. Under flera år har jämställdhetsarbetet nedprioriterats. Våra förslag om nollvision har avfärdats. Stödet till kvinnojourer har varit osäkert. Ett nytt råd i sig förändrar inte verkligheten om det inte följs av resurser, lagstiftning och systematiskt förebyggande arbete.

*

Målet måste vara tydligt: mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt till kroppslig och psykisk integritet.

Jämställdhet är inget som uppnås en gång för alla. Den kräver politisk vilja, varje år och i varje budget. På internationella kvinnodagen påminns vi om att jämställdhet aldrig är självklar. Vi tänker inte acceptera fler förlorade år.

Lena Hallengren, riksdagsledamot (S)

Angelica Katsanidou, regionstyrelsens ordförande (S)

Klara Björkum, oppositionsråd i Västervik (S)

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt

Annons:

Annons:

Kommentera

Kommentarerna nedan omfattas inte av utgivningsbeviset för www.dagensvimmerby.se.

Annons:

Annons: