För mig som kristdemokrat är barnperspektivet viktigt. Vid lördagens debatt på Vimmerby torg ställde jag därför ett par frågor till kommunalrådet Helen Nilsson (S).
- Om ni lägger ned skolorna i Djursdala och Brännebro blir barnen istället tvungna att åka skolskjuts till Vimmerby eller till Södra Vi. Skolskjutsen går ju inte raka vägen, utan plockar upp barn längs vägen. På så sätt finns det de som idag har skolan inom synhåll, men som kommer bli tvungna att åka skolskjuts över en timme om dagen.
- Är det bra att låta en sexåring åka skolskjuts i över en timme varje dag? Hur tror du det påverkar barnets motivation och lust att lära?
- Nej, det är inte bra. Det var därför vi drog tillbaka det ursprungliga förslaget att lägga ned skolorna i Tuna och Rumskulla, att restiden skulle bli för lång, svarade Helen Nilsson.
- Men samma sak kommer ju att drabba ett antal av barnen i Gullringen och Djursdala, replikerade jag.
- Det har jag inte hört, men det får vi ta, svarade Helen.
Nej, Helen, det är inte ”vi” som ”får ta” det! Det är ju livs levande barn som drabbas. Barn som ska gå i skolan varje dag i tolv års tid.
Hur kommer det att påverka läsglädje och studiemotivation, med extra långa skoldagar och tröttande resor? Det fick jag inget svar på. Som ansvarskännande majoritet har ni väl analyserat detta?
Vi har ansvar för kommunens barn. Små barn ska inte behöva åka skolskjuts en timme om dagen, till redan trånga skolor. Skolor ska finnas nära där barnen bor. Därför röstar jag B i söndagens folkomröstning.
Gudrun Brunegård (KD)