DEBATT: Våra skattepengar värmer Telias resultaträkning

Det är ju sedan länge känt att Telia ”plockar russinen ur kakan”. Med Länsstyrelsens hjälp kan de numera även göra detta med hjälp av bredbandsstöd. Våra skattepengar kommer att värma i Telias resultaträkning.

Tyvärr måste jag också säga till alla förväntansfulla fiberföreningar som jobbat i åratal och äntligen fått bidrag beviljat av Länsstyrelsen. Detta betyder inte att just NI får fiber, i synnerhet inte om Telia är inblandade.

*

Jag har försökt överklaga Länsstyrelsens beslut att betala ut bredbandsstödet till Telia enligt följande:

1. Begärde att Länsstyrelsen skulle granska beslutet. Den begäran skickades till samma tjänstemän som godkänt utbetalningen. Inte överraskande konstaterade de att allt har gått rätt till och är enligt Jordbruksverkets anvisningar samt avstämt med verket.

2. Jag bad Jordbruksverket om anvisningarna och fick då följande svar: Det är Länsstyrelsen som gör alla bedömningar och godkänner, Jordbruksverket är bara en administrerande myndighet.

3. Jag ställde frågan till Länsstyrelsens rättsenhet: Hur gör man en överklagan av Länsstyrelsens beslut och fick följande svar: Denna typ av beslut går inte att överklaga. Detta är mycket märkligt. Om man är missnöjd med en vårdinsats är vårdenheten skyldig att göra en Lex Maria-anmälan. Är man missnöjd med en polisinsats är myndigheten skyldig att göra en internutredning.

Länsstyrelserna hanterar 100-tals miljoner i olika bidrag och där finns ingen granskningsfunktion över huvud taget. När det rör sej om vården och polisen gäller det visserligen direkt felbehandling av människor men även vid felbehandling av bidrag finns det alltid en människa i bakgrunden som lider skada. I alla sammanhang där det hanteras skatte-/bidragspengar finns alltid risk för otillbörlig påverkan och korruption. Här bör inrättas en fristående kontrollfunktion.

4. Jag gjorde en polisanmälan mot Skanova ang. bidragsbrott med följande motiv: Skanova har medvetet bytt ut fastigheter i bidragsbeslutet och på så sätt tillskansat sej ekonomiska fördelar. Juridiskt blir då Länsstyrelsen målsägare och eftersom de anser att allt gått rätt till har inget brott begåtts. I det läget är det givetvis helt riktigt av förundersökningsledaren att lägga ned utredningen.

*

Debatten blir kanske lite förvirrande med alla termer som bidragsgrundande, anslutningsgrad, fastboende mm. För att förenkla/tydliggöra Länsstyrelsens synsätt kan man göra följande jämförelse med ett konstruerat exempel:

Hyresgästerna i en fastighet behöver få sin trappuppgång handikappanpassad. Det beviljas ett kommunalt bidrag för tre trappor: yttertrappan, den lilla trappan i hallen och trappan till övervåningen. Fastighetsägaren anpassar yttertrappan, den lilla trappan i hallen och den utvändiga yttertrappan i trappuppgången bredvid. Han informerar hyresgästerna att det blir för dyrt att anpassa trappan till övervåningen. Fullt bidrag betalas ut och fastighetsägaren gör sej en rejäl hacka. Här hade kommunen krävt pengarna tillbaka och polisanmält fastighetsägaren för bidragsbrott.

Om vi nu applicerar Länsstyrelsens synsätt på detta exempel blir det enligt följande: Hyresgästerna klagar till kommunen och får då följande svar: Vi anser att allt är korrekt. Fastighetsägaren har anpassats tre trappor. Vi kontrollerar bara att rätt antal trappor anpassats, vi tar inte hänsyn till var trapporna ligger. Fastighetsägaren går inte att polisanmäla eftersom kommunen är målsägare och de anser att inget fel begåtts.  

Anders Fransson, Brantestad 
F.d. styrelsemedlem i Anen-Yxern´s Fiberförening

Fotnot: Det här är det tredje inlägget i ärendet från Anders Fransson. De tidigare kan du hitta här och här.

Länsstyrelsens replik hittar du här.