Annons:

Sök

Annons:

GLENNFALK: Här är åtgärderna kommunen måste göra

Micael Glennfalk är krönikör i vår tidning.

GLENNFALK: Här är åtgärderna kommunen måste göra

Vimmerby kommuns siffror i förhållande till Sverigemedel är röda på de flesta vitala områden.
Det visar senaste uppdateringen (okt 2023) av Ekonomifakta.
Befolkningen minskar, medelåldern ökar, medianinkomsten minskar, skattesatsen högre, andel högutbildade låg för att nämna några exempel.

Annons:

Vimmerby kommuns starka sida är hög förvärvsfrekvens, hög andel företagare och låg arbetslöshet. De absoluta styrkorna i vår kommun är alltså företagandet, även om andel nyföretagande är mindre än medel.

Till detta ska läggas att företagsklimatet är nära botten, 236:e plats. Det är på riktigt en paradox; många företagare sliter alltså i en kommun man inte tycker har ett bra företagsklimat. Och kommunförvaltningen i sig, som ser problemet, klarar än så länge inte att åtgärda det.

På den negativa sidan finns också högre andel förtidspensionärer, högre andel bidragsförsörjda (13,5 procent) och en högre kostnad per invånare för den kommunala servicen. I Vimmerby kostar den 69.310 kronor mot medelkommunens 60.935 kronor. Det blir runt 10-15 procent dyrare om jag räknar runt.

***

Frågan alla ställer sig är, trots en hög skatt och en stark företagssektor med låg arbetslöshet, varför den kommunala servicen kostar mer i Vimmerby kommun än i medelkommunen.

Åldersstrukturen gör att man får väldigt mycket statsbidrag: 19.879 kronor per invånare gentemot Sverigemedel på 9.775 kronor. Man får tacka Danderyd och andra storstadskommuner som via utjämningssystemet skickar pengar till Vimmerbys högre kostnader.

Någonstans kan man tycka det är rätt att pengar går den vägen, då ungdomarna vi har/har haft flyttar till storstaden. Då har vi via kommunalskatten tagit deras kostnader från förskola via grundskola till gymnasiet. Efter bara några år på storstadens universitet så börjar de producera kommunalskatt. Till den kommun som knappast betalat något i ”transferkostnad”. Så utjämningssystemet är ur den aspekten bra.

***

Men vad ska kommunen göra? Det finns åtgärder att göra på två plan: Internt och externt.

Internt måste man börja se över sin socialnämnd och förvaltning. Hur leds den? Vad har man implementerat för åtgärder som framgångsrika liknande kommuner tillämpar? I Växjö, en socialdemokratiskt styrd kommun, börjar man i våras tillämpa en skotsk modell mellan skola, vård, socialtjänst, polis och andra verksamheter. Man klarar det inom ramen för de sekretesslagar som finns. Exemplet Växjö har uppmärksammats nationellt, man får färre placeringar och är hemma hos det blivande föräldraparet tidigt. När barnet väl kommit gör socialen en barnplan, i samverkan med olika verksamheter, där man ges möjlighet att stötta barnet hela vägen genom alla stadier upp i tonåren.

Vi blir avlastade, säger socialtjänsten och man slipper placeringar och annat längre fram.

Just placeringar av barn från familjer där föräldrar har svårt att klara föräldrauppdraget, förebyggs och kan utebli helt när gemensamma ansträngningar görs i familjen från början.

Om nu inte Vimmerbys socialförvaltning, socialnämnd och förvaltningschefer är uppdaterade i sättet att arbeta måste politiken och främst kommunstyrelsen se till att deras tillsyn över nämnder och förvaltningar fungerar. Helen Nilsson, Jakob Käll och Lars Johansson behöver ta grepp om sina tunga nämnder, som social och skola. Kanske börja med ett vitt papper och rita upp organisationen igen.

Exemplet ovan, erfarenhetsutbyte, är bara ett inom socialnämndens hela verksamhet. Nu säger man kanske att man redan gör det. Varför kommuniceras inte det man gör då? Som i Växjö? Man har ju kommunikatörer… Nej, svaret är att man inte implementerar nya modeller. I så fall hade vi läst om dem. Kommunikatören är väl aktiv i sin kommunikation utåt till media och inte bara hemsidan?

En annan förvaltning, där det kryllar med nyutexaminerade och oerfarna bygglovshandläggare och myndighetsutövare, där verksamheten påverkar företagsklimatet måste också greppas av kommunstyrelsens tillsynsplikt. Nyckelordet är ”smidighet” – inte ”paragrafryttare”.

***

Externt då? Jag har ett exempel där inte verksamhetsledningen fungerar. Trivialt kanske, men typiskt. När alla andra differentierarar sina modeller sitter kommunen fast i ett föråldrat synsätt på hur man ska schemalägga P-vakter. Man är kund till P-vaktsbolaget, alltså kan man påverka  hur de ska jobba genom avtal.

Under Novemberkåsan fick Vimmerbyandan sig en törn igen då P-vakten åkte runt i villakvarteren för att hitta felparkerade bilar. 30.000 människor i Vimmerby den helgen, felprioriterat att då skicka ut P-vakten och öka på det dåliga ryktet.

Det besöksnäringen bygger upp i positiv varumärkesreklam river kommunen ned, vid detta tillfälle, genom att inte vara proaktiv. Och då menar jag ingripa i mer än när någon tycks måla en fasad i fel färgton… För då är man snabb, även utanför arbetstid.

Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna.

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: