Först: Vimmerby hade tunga investeringsår 2012-2014; dels kommunen med nya äldreboenden, Vimmerbys största förskola Lunden med 120 platser, Östra Ceos-Krönsmon-projektet, fibrering av alla kommunala verksamheter, samt en hel del annat. Dels bolagen där Wemab var störst med 500-600 Mnkr till nya kraftvärmeverket på Tallholmen.
Jag har alltid hävdat att man måste skilja på kommersiella investeringar (Vemab, Vimarhem) och investeringar i välfärden (Kommunen).
Tallholmen är allt igenom kommersiellt, den investeringen kommer att ge bolaget en stor avkastning om ett tiotal år och då kunna bidra till investeringar i exempelvis fritidssektorn. Samma gäller Vimarhem. Borgensavgiften är en naturlig del som handlar om kommunens finansieringsrisk, men Vimarhem borde också kunna ge avkastning för att användas i olika projekt. Kommunens bolag bör ha starka avkastningskrav i ägardirektiven.
Ja, fjärrvärme- och elkunderna amorterar löpande och mycket. Den amorteringen kan knappast kommunen räkna som sin, även om man borgat för Tallholmen.
*
Nej, kommunens politiker kan endast räkna in sin egen amortering och där har man skattehöjningen på 50 öre. Alla förslag, från vilket politiskt håll de än kommer, som handlar om att ta dessa pengar till drift i socialomsorg eller skola bör förkastas. Verksamheterna måste klara sig själva med de pengar man har. Har staten lagt på bördor i verksamheterna (läs dyra reformer) bör kommunpolitikerna uppvakta regeringen om mer pengar.
Annars mörkar man. Vi får aldrig se vilken skola och vilken social omsorg pengarna räcker till om man hela tiden tar från konton som ska gå till annat. Om man nu köper en dator till varje elev, vilken kan vara lovvärt, måste man i så fall redovisa att man tar av de pengar som skulle gå till amortering. Ordföranden Peter Karlsson (c) och alliansen gör fel om man mörkar dessa och bara rakt av säger att här får ni 12 miljoner till, utan att säga var pengarna kommer ifrån.
Visst kan väljarna räkna ut det, men man bör vara tydlig så man förstår alternativen.
*
Det är här Helen Nilsson (s) och oppositionen kommer in. Genom att köra Greppet 3.0, med en SKR-genomlysning (Sveriges kommuner och Regioner) får man verkligen se hur pengaflödena går. Och hur andra kommuner klarar sig i jämförelsen. Sist den gjordes blev den en väckarklocka för många; bland annat fick vi jämförelser där Vimmerby till exempel förbrukade mer pengar per barn i skolan än andra kommuner, generellt sett.
Det blev en vändning men nu är man på väg åt andra hållet igen. Det är bra att gamla majoriteten är vaken. Även tjänstemännen, förvaltningscheferna och kommundirektören, borde driva på för att köra en ny genomlysning. Många av dagens politiker var inte med då och de behöver den väckarklockan.
*
Nu höjdes räntan 0,25 procent, till noll. De gör varken till eller ifrån för kommunen. Man kanske inte längre får betalt av Kommuninvest för att låna. Så det är inte finanserna man behöver vara rädd för.
Amorteringar gör man för att ha nya utrymmen när nya behov föreligger. En ny skola har diskuterats. Det är första steget mot en ny investering i 100-200 miljonersklassen. Då kan man inte vara skuldtyngd. Något ökat låneutrymme får man inte om man inte stadigt amorterar.
Vimmerbys problem är samma som hela landsbygdens problem. Skola och omsorg tar allt för stor del av budgeten, beroende på att staten beställer men inte tar fakturan. Göran Persson (s) var den som initierade byte av huvudman för skolan, från stat till kommun, på 90-talet. Och vad det beslutet har kostat. Både pengar och kvalité!
*
Av en händelse hittade jag foldern ”Så här används skatten i Vimmerby kommun 1977” och där läser jag att 1971 var total skatt: kommun+kyrka+landsting 24:05 kronor. 1977 hade den stigit till 28:35. 1972 var kommunsammanslagningen och den gjordes eftersom dåtiden dyrkade stordriften. Många små kommuner skulle klara sig bättre som en stor… Facit får vi aldrig, men dagens äldre tror jag funderar…
Nåväl: skolans budget var 1977 ca 31 miljoner kronor och socialens 26 miljoner kronor, oräknat statsbidrag i båda fallen.
Det är många år sedan, men känslan att man hade mer koll på den tiden än nu är påtaglig. Och jag bannar inte kommunpolitikerna, jag vet hur svårt det är när räkningen kommer från staten på något man inte beställt, och man måste betala med pengar från andra konton.
Så Helen och oppositionen, stå på er om ett nytt Greppet 3.0! Och upplys gärna Löfven om att reformerna man ständigt beslutar om, kostar pengar i din budget.
God Jul tillönskas alla läsare!
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.