Många kommuner står inför svåra utmaningar de kommande åren. Vimmerby kommun är definitivt inget undantag. Inflation, stigande räntor och elpriser är alla bidragande orsaker.
Lägg därtill att kommunens största nämnder är väldigt långt från att hålla sin budget redan idag.
– Vi hade nyligen ett möte med alla ekonomichefer i länet och det går att konstatera att det är en tuff situation. Att vi har egen energiproduktion är en fördel. Vi får se hur elmarknaden fortsätter att utveckla sig, men om man ska försöka hitta ljusglimtar är det något positivt. Det ser ut att bli ett väldigt starkt resultat för vårt energibolag och det är en bra hjälp i koncernen, säger ekonomichefen Roger Sjögren.
Han sitter just nu i samtal med den nya majoriteten.
– Vi kommer behöva ta en del beslut framåt. Det finns en hel del övergripande poster man börjar få koll på och alla de tre stora nämnderna, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen, har aviserat ett budgetunderskott för 2023. Det är ganska rejäla underskott det handlar om. Här har den nya majoriteten utmaningar i vilka beslut man ska ta och hur stora underskott som är okej. Det arbetet pågår hos majoriteten.
Vad ger du för råd?
– Det handlar bland annat om hur vi ska göra med de här aviserade underskotten. Där måste det tas ett beslut, för att vi ska kunna räkna med hur stort underskott det blir. Det är en signal jag har skickat. Den förra majoriteten lade effektiviseringar, som den nya nu bekräftat, på över tio miljoner i hela kommunen. Vi behöver veta vad man ska lägga krutet på. Det beror förstås på vad man säger från politiskt håll och sedan får vi rikta in oss på det.
Investeringar kan skjutas upp
En möjlighet Roger Sjögren ser är att skjuta upp planerade investeringar och fastighetsunderhåll som inte tvunget måste göras.
– Det kan samtidigt vara väldigt kostsamt att skjuta upp och bli dyrare än man tänkt från början i slutändan.
Hur osannolikt är det med en ny skola i dagsläget?
– Själva arbetet har ju pågått i ett par år, men när vi drog ekonomin i stora bitar så gick vi igenom vad det innebär och hur mycket driftkostnaderna skulle öka. Man har inte tagit beslut, men politiken har fått mer på fötterna och bättre förutsättningar för att kunna ta beslut.
Det finns två alternativ för politiken att ta ställning till. Det ena är nybyggnation med viss ombyggnation av de två befintliga högstadieskolorna. Det andra alternativet är att bygga om befintliga skolor samt bygga en ny idrottshall.
Skillnader i kostnadsökning per år är cirka sex miljoner, där det andra alternativet är något billigare. Den senaste kalkylen för en helt ny skola är 514 miljoner i investeringskostnad. Att bygga om befintliga skolor med en ny idrottshall ligger på 448 miljoner kronor.
– Det vore nog klokt att inte slå på stora trumman nu och dra igång bygget precis nu. Tittar man på kostnadsökningen per år så är det inte så stor skillnad, men det rör sig samtidigt om grova beräkningar. Det här är jätteinvesteringar vi pratar om och kanske den största investeringen någonsin.
Men något måste väl göras oavsett?
– Så är det ju och kostnadsökningen kommer ju på ett antal år. Det är produktionstid på några år först också.
Utifrån din profession, är det möjligt med en ny skola innan 2026?
– Jag har svårt att se det. Det är ett tufft läge att göra det. Även om kostnadsökningen blir något förskjuten, så måste man få igen de kostnaderna någon annanstans.
Hur snart behöver ett besked komma?
– Det viktiga är att ge ett besked kring hur man tänker, oavsett om man tänker köra igång eller pausa. För alla inblandade parter bör det komma så snart som möjligt. Vi diskuterar det just nu och med all sannolikhet kommer vi göra underskott 2023. Det är nästan garanterat. Hur mycket vi räknar med att gå minus beror på beslut av politiken.
Vad har du skickat med där?
– Några saker är det budgeterade överskott på tio miljoner kronor. Tvåprocentsmålet kommer garanterat gå åt för att täcka underskotten. Det finns också möjlighet till koncernbidrag inom koncernen, men man ska använda de här pengarna smart i koncernen. Det finns lite kring nedskrivningar, avskrivningar och dylikt som man kan göra. Det finns också möjlighet att använda resultatutjämningsreserven. Den är på 53,4 miljoner kronor nu. Sedan handlar det om att hålla igen på kostnader. Det är en jättetuff utmaning för den nya majoriteten.
Kan ta av resultatutjämningsreserven
Resultatutjämningsreserven, som kommunen kunnat lägga undan till i flera år, kan mycket väl komma att användas.
– Jag tror vi har svårt att klara oss från att inte använda det. Samtidigt ska vi vara rädda om det där, för det kommer komma flera tuffa år innan det vänder igen. Mitt främsta råd till politiken är att hålla igen på saker framför att tulla på resultatutjämningsreserven.
Hur stor är risken att skatten behöver höjas ytterligare?
– Det är ingen risk om man tar kloka beslut.
Vid kommunens senaste stora ekonomiska kris togs beslut om att lägga ned flera skolor på landsbygden. Ett sällan skådat impopulärt beslut, som sedermera revs upp efter en folkomröstning. Ekonomichefen har tidigare sagt att det är sådana stora förändringar som måste till för att få effekt.
– Nya majoriteten har gett ett tydligt besked om att man inte ska röra någon skola.
Vad kan man göra som får liknande effekt?
– Det är att hålla igen på investeringar och underhåll. En allmän återhållsamhet är viktigt. En del saker får vila. Tittar man på nämnderna är barnplaceringar, interkommunala ersättningar och särskolan det stora. Där gäller det att försöka fånga in det stora som sticker iväg.
Hur stor bedömer du risken för en lika allvarlig budget som 2015 under mandatperioden?
– Vi kommer inte kunna hantera underskotten för 2023, så det är en rejäl utmaning. Det här är ingen lätt sten att vända på, men jag har gett alla förutsättningar jag kan till den nya majoritet.
En betydande skillnad nu och då är att Kommuninvest inte ser några problem med att Vimmerby behöver låna pengar.
– Vi hade en avstämning ganska nyligen och jag känner till att man slog i skuldtaket för ett antal år sedan. Det nyckeltalet har försvunnit sedan dess. Nu tittar man på hela kommunkoncernens ekonomi, så är det ingenting som Kommuninvest ser som är oroande hos oss. Det känns skönt.
Kommunkoncernens totala skuld uppgår till knappt 1,4 miljarder kronor. Utslaget per invånare i kommunen blir det 88 000 kronor.