Annons:

Sök

Annons:

Bättre lönsamhet för lantbrukarna – pausar investeringar på grund av osäkerheten

Marianne Karlsson, Magnus Christiansson och Karin Nilsson presenterade årets lantbruksbarometer. Foto: Simon Henriksson

Bättre lönsamhet för lantbrukarna – pausar investeringar på grund av osäkerheten

Nyligen släpptes årets lantbruksbarometer. Den visar på godare lönsamhet för lantbrukarna – men samtidigt är investeringsviljan på bottennivå.
– Det beror på osäkerheten på marknaden, säger Karin Nilsson, lantbruksrådgivare på Ludvig & Co. 

Den årliga lantbruksbarometern, framtagen av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas riksförbund, släpptes nu i mars. Barometern har utkommit sedan 1987 och bygger på intervjuer med tusen lantbrukare runt om i landet. 

Årets barometer visar att lantbrukarna upplever att lönsamheten blivit bättre. 

– Under 2022 hade man ett bra år inom alla verksamhetsgrenar. Det som sticker ut är växtodling och mjölk. Prisuppgången hos köttproducenterna har dock varit lägre och långsammare samtidigt som man ändå haft samma kostnadsökningar som andra produktionsgrenar, säger Karin Nilsson, lantbruksrådgivare på Ludvig & Co.

Högst tro på fortsatt god lönsamhet har mjölkbönderna medan grisuppfödarna har lägst tro på god lönsamhet kommande år, enligt undersökningen.

Årets barometer visar också att investeringsviljan bland lantbrukarna ligger på en ny lägstanivå.

– Där hänvisar man till det osäkra läget. Det är för många faktorer som gör att man inte vågar investeringar. En del mindre investeringar väljer man att göra, men nybyggnation avvaktar man med. Djurstallar, som är en väldigt stor investering, är oroväckande lågt just nu, säger Marianne Karlsson, lantbruksansvarig företagsrådgivare på Vimmerby Sparbank. 

Beror på flera orsaker

Att investeringsviljan är på bottennivå har flera skäl, menar Karin Nilsson. 

– Det hänger samman med prisutveckling, räntor och förändrat system för EU-stöd. Spelreglerna kring investeringsstöd har ändrats och då lugnar man sig med investeringar för den delen också. 

Hur oroväckande är det?

– Vi behöver öka livsmedelsproduktionen i Sverige och det krävs att lantbruket känner att politiken skapar och ger långsiktighet. Vi har inte samma regelverk som resten av Europa och det ger inte oss samma förutsättningar. Vi har regler som fördyrar för lantbruket, säger Karin Nilsson. 

– Man måste veta att det är så här vi vill ha det framåt, för att man ska våga investera. Tydliga spelregler är jätteviktigt. Om beslut tas och sedan några år senare inte gäller – då känner man att man kastas hit och dit. Självförsörjningsgraden ökade under pandemin. Då blev vi ganska protektionistiska. Nu ser vi att det handlas mer importerat och lågpris igen, säger Marianne Karlsson.

I trakten har många stora investeringar också skett de senaste åren, berättar man. 

– Det gör att man kanske också tar det lite lugnt med investeringarna nu. Man kanske sitter lugnt i båten och både avvaktar och inväntar eftersom det råder osäkerhuet kring hur utvecklingen ser ut framåt. Sjunker avräkningspriserna dessutom, så blir det svårt att ta de här långsiktiga besluten. Det är svårt att göra kalkyler när man inte vet hur förutsättningarna ser ut i morgon. 

Likviditeten viktig

En större stabilitet på marknaden behövs för att lantbruket ska våga investera igen, tror Marianne Karlsson och Karin Nilsson. 

– Man behöver få en stabilitet i ränteläget och avräkningspriset. Konsumenten håller i pengarna just nu och det gör att det blir för många svängningar på marknaden. Läget behöver stabilisera sig en aning.

Blir det inte lite motsägelsefullt att lönsamheten upplevs som bättre, men att man samtidigt ser en investeringsvilja på bottennivå?

– Det är den här osäkerheten på marknaden som gör det. Även om lönsamheten upplevs som god nu är osäkerheten jättestor. Dessutom är det viktigaste för många nu likviditeten. Man håller igen för att ha lite buffert för prisökningar på gödsel och så vidare samt räntor, säger Karin Nilsson.

– Man ska komma ihåg att även om den upplevda lönsamheten är högre så är det från en relativt sett låg nivå. Lönsamheten behöver fortfarande bli bättre om nästa generation ska vilja ta över. Nu ser det ut som att både 2023 och 2024 kan bli mellanår när den här tveksamheten finns, säger Magnus Christiansson, fastighetsmäklare på Ludvig & Co. 

Fler trivs med sitt yrke

Antalet lantbrukare som trivs med sitt yrke ligger på en väldigt hög nivå. Totalt rör det sig om 98 procent. Tre av fyra lantbrukare rekommenderar också sitt yrke till andra. 

– Det är också färre som upplever så låg lönsamhet att man behöver lägga ned. Att det är fler som rekommenderar yrket är också viktigt. Medelåldern är hög och risken har tidigare varit att man avråder sina barn från att ta över. 

Fler lantbrukare svarar också att man tittar på andra lösningar för att höja sin lönsamhet. Det kan handla om att jobba utanför gården, exempelvis med entreprenad i form av snöröjning. 

– Lantbrukare ger inte upp i första taget. Är lönsamheten dålig får man ställa om till viss del. Nu var 2022 ett bättre år än tidigare och man har blivit mer kostnadsmedveten. Glappet mellan de lantbrukare det går bra för och de lantbrukare som det går sämre för har blivit större, säger Karin Nilsson.

Annons:

Simon Henriksson

simon.henriksson@dagensvimmerby.se

076 815 45 71

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: