Bris höll nätverksträff om barns mående i Vimmerby

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. I Bris stödlinje märks problemet tydligt då de hade mer än 44 000 kurativa samtal med barn i fjol. I hälften av samtalen var det psykisk ohälsa som var orsaken till att barnet kontaktade Bris. Så pass mycket som vart tionde samtal handlade om tankar om att inte orka leva längre. 

I tisdags kom Bris till Vimmerby för att hålla i en nätverksträff för att tillsammans med vuxna som möter barn diskutera vikten av stöd och vård och hur man gemensamt kan arbeta för att stärka barns mående. 

– Temat för dagen var psykisk ohälsa och psykisk hälsa, vilket är en fråga som barn lyfter till Bris. Det jag tar med mig härifrån är att det var jättekul att så många anslöt. Vi började i princip på noll i Vimmerby och i den här delen av Sverige i vårt nätverk. Det har varit ett stort intresse för att få komma hit, säger Sara Helgesson, regionombud för Bris i region öst. 

Bris om psykisk ohälsa 

Bris vill genom nätverket samla alla som arbetar för att stärka barns rättigheter.

– Målet är att alla som arbetar med och för barn ska kunna medverka och utbyta kunskap och erfarenheter, säger Sara Helgesson och fortsätter: 

– Det är kul att se det lokala exemplet och se att svaren som barn och ungdomar i Vimmerby svarade på kring psykisk ohälsa stämmer överens med statistiken som Bris har. Det ger en bra överblick för aktörer och professionella som jobbar med eller för barn och att de kan se vilka frågor som är viktigast i dag. Det är viktigt att se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda och det stöd de behöver.

Bris visade under nätverksträffen upp statistik på vad som är de vanligaste samtalsområdena. 

– En av de vanligaste orsakerna till att barn kontaktar Bris är just psykisk ohälsa, ett ämne som kan brytas ner i olika teman. Den psykiska ohälsan och de teman vi ser i vår statistik är samma teman som barnen själva lyfter när de får definiera psykisk ohälsa. Det handlar om nedstämdhet, stress och ätstörningar. Det är många saker som påverkas av pandemin men som också finns kvar.

Vad händer i ert fortsatta arbete?

– Bris kommer fortsätta arbeta för att stärka barns psykiska hälsa, bland annat genom att bjuda in till nätverksträffar där vuxna som arbetar med barn och unga får träffas. Den här träffen var första gången som vi testade att vara på en mindre ort än just Linköping som är vår huvudort. Vi ser att det finns ett behov av att besöka mindre orter i vår region för att nå fler.

"Ungdomar mår överlag bra"

Anders Degerman, folkhälsosamordnare i Vimmerby kommun, engagerar sig även som regionråd i Bris och uppskattar organisationens besök i Vimmerby. 

– Träffen var trevlig och bra. Roligt initiativ av Bris som tittar ut på mindre orter och lägger sitt nätverksmöte i Vimmerby för att nå ut ännu mer med verksamheten. Temat psykisk ohälsa är alltid ett lika viktigt och aktuellt ämne, säger Anders Degerman. 

Vad kan du säga om barns och ungdomars mående i Vimmerby?

– Vi följer ungdomars mående på olika sätt och har mycket enkätundersökningar men också kontakt med skolkuratorer, region, socialtjänst, polis, fritidsledare och rektorer. Ungdomar mår överlag bra även om vi ibland glömmer bort det. Det är mycket fokus på att den psykiska ohälsan ökar, det gör den också och det måste vi vara vaksamma på. Värt att veta är att de allra flesta ungdomar mår bra. Det finns också många ungdomar som mår dåligt och de behöver få stöttning och hitta hjälp, säger Anders Degerman. 

En viktig fråga att ta ställning till är vad man kan göra för att må bra, enligt Anders Degerman. 

– Vi pratar många gånger med ungdomar om att de inte ska röka och inte ska dricka alkohol. Det är viktigt att man pratar om hur man gör för att må bra, till exempel bra sömn, chilltid och fokustid. Det är också jättebra att man lyfter och pratar om saker när man mår dåligt så att steget till att söka hjälp inte blir så svårt och så stort. Det är lätt att man känner skam och skuld över att må dåligt och så ska det inte vara. Det är helt okej att söka hjälp och få hjälp.

"Vi måste rusta våra barn"

Degerman har även tagit fasta på åsikter från Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att hitta en lösning på problemet.  

– Vi behöver bygga om samhället, ungefär som vi gjorde på 30-, 40- och 50-talet när vi byggde bort den fysiska ohälsan. Då var det dåliga lägenheter och utedass på gården och när vi fick ordning på det och hela befolkningen vaccinerades stack den fysiska folkhälsan i höjden. Nu måste vi göra samma resa med den psykiska ohälsan och prata om hur vi hanterar skolstress, jobbstress, vardagsstress och sociala medier, säger Degerman och fortsätter: 

– Det man också säger från SKR är att vi måste rusta våra barn eftersom livet består av motgångar som man måste kunna hantera. Många barn är inte rustade för att ta motgångar och vi använder ofta de psykiska sjukdomsbegreppen i vardagen, till exempel tentaångest. Pratar man mycket om det så blir det plötsligt det som gör att man mår dåligt.

Degerman är nöjd med utfallet av nätverksträffen. 

– Här är nätverkandet så viktigt då man får träffa likasinnade och personer från civilsamhället. Det vi har gemensamt är att vi alla jobbar med barn och är intresserade av barnrättsfrågor. Det är bra att vi träffas, pratar och får bra information på olika sätt.