Den nuvarande detaljplanen medger inte moské eller samlingslokal på den fastighet som Bullerbyn Kulturförening nyligen köpte.
Foto: Micael Rundberg
Det var för tre veckor sedan som vi kunde berätta att en stor nationell insamlingskampanj hade dragit i gång för byggnationen av ”Vimmerbys första moské”, detta genom en flera timmar lång livesändning på Internet den helgen samt en insamlingskampanj på sajten vimårbra.se
För att göra realitet av sina planer om en samlingslokal med plats för mer än 400 personer siktar man på att samla in totalt 2,6 miljoner kronor, enligt kampanjens hemsida.
Termen "moské" inte korrekt
Samtidigt kunde vi också avslöja att Bullerbyn Kulturförening, som stöder och medverkar i insamlingen, köpt den gamla Preem-fastigheten på Storgatan, och att det är här moskébygget planeras. Själv uppger föreningen dock att termen ”moské” inte är korrekt för deras verksamhet, utan att det i själva verket handlar om att man ska skapa en mötesplats för föreningens medlemmar samt att flytta dit den verksamhet man i dag har i Sveasalen på Sevedegatan.
”Våra medlemmar samlas i Sveasalen för olika aktiviteter, inklusive arabiskt lärande, syträffar, matlagning, målning, barnläxhjälp och en liten del av det är avsett för bön. Det är en plats där kvinnor, barn och män möts. Därför är termen ”moské” inte korrekt för vår verksamhet,” skrev föreningen i ett svar till oss.
Verksamheten inte tillåten på platsen
Nu kan vi berätta att den planerade verksamheten – oavsett om den skulle inrymmas i en moské eller i en samlingslokal – inte är tillåten på platsen för den gamla Preem-mackens lokaler.
Den gällande detaljplanen för fastigheten, som har beteckningen Stadsfogden 8, upprättades i början av 1980-talet och tillåter endast ”bensinförsäljning i en våning och därmed samhöriga bilserviceändamål” – detta trots att byggnaden under några år i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet inrymde en pizzeria.
– Det är ju 40 år sedan detaljplanen upprättades, så en tolkning i dag skulle väl vara traditionell bensinstation med enklare servicehall och tvätthall. Men något annat användningsområde än så är inte tillåtet. En detaljplan gäller till den upphävs eller ersätts, berättar Marcus Åberg, som är avdelningschef för plan och bygg på Vimmerby och Hultsfreds kommun.
– Annan användning av marken kommer kräva en ny detaljplan, och det är en komplicerad och komplex process. Då prövas exempelvis om den tänkta markanvändningen är lämplig på platsen, det är platsens förutsättningar som undersöks och att en åtgärd kan inrymmas i sin omgivnings sammanhang, men även ska gällande lagstiftningar uppfyllas. I det här fallet måste man också titta på exempelvis saneringsbiten, plus att allmänheten ska få möjlighet att tycka till och säga sitt under en eventuell planprocess, berättar Marcus Åberg.
Någon ansökan om att förändra detaljplanen på den aktuella platsen har inte kommit in till kommunen, inte heller någon bygglovsansökan om att förändra den befintliga lokalen.
Så går processen till
Marcus Åberg, som tillträdde som avdelningschef för plan och bygg efter sommaren, berättar om hur en detaljplansprocess går till.
– Det första man gör är att ansöka om ett planbesked hos kommunen. Man kan säga att det då görs en form av miniutredning av området av den ändring som föreslås. Därefter går det till politisk prövning, om kommunen är villig att påbörja en undersökning om marken är lämplig eller ej för det som föreslås. Först därefter börjar egentligen själva detaljplansprocessen, säger han.
– Där prövas sedan markanvändningen, ett förslag till detaljplan tas fram inför samråd och granskning där allmänheten ska få tycka till kring markanvändningen – alltså inte verksamheten i sig. Att alla får säga sitt under arbetet med detaljplanen är en del av den demokratiska processen. Utifrån underlag och gällande lagstiftning tar vi tjänstepersoner sedan fram ett förslag till beslut för den demokratiskt valda miljö- och byggnadsnämnden, ett antagande av detaljplanen fattas av kommunfullmäktige. Det som sedan sätter verksamheten är själva bygglovet för byggnaden och dess innehåll. En samlingslokal har ju exempelvis andra krav på sig vad gäller brandsäkerhet och utrymningsvägar.
Hur lång tid tar processen att ändra en detaljplan?
– Det är ungefär som att svara på hur långt ett snöre är. Det beror helt på vad som dyker upp under resans gång, men om man ska ge någon hint så kan man säga ungefär mellan ett och två år.
Kommunens garantistämpel
Marcus Åberg förstår att förfarandena med planarbete och bygglov kan upplevas byråkratiska och svåra att förstå, men det finns meningar och orsaker till att det ser ut som det gör, säger han han.
– Kommunen har ju planmonopolet på hur marken i samhället ska användas. Det är det som detaljplanearbetet går ut på – att reglera vad marken får användas till – exempelvis skola eller bostäder – och hur den får användas – exempelvis högsta tillåtna höjd eller exploatering – inom ett område. I dag har samhällsplanering fått en helt annan dignitet än det hade tidigare, kommunen sätter helt enkelt sin garantistämpel på det som marken föreslås användas till. Om marken inte visar sig vara lämplig för det ändamål som kommunen har godkänt skulle man kunna bli skadeståndsskyldig. Därför är det viktigt att noggrant utröna vilken byggrätt som är möjlig eller omöjlig på en viss plats.
– I vårt arbete är det väldigt svårt att göra alla nöjda. Mitt råd till de som vill göra ändringar är att ta kontakt med oss om man inte är helt säker på vad som gäller. Vi finns här för att hjälpa till, så att man slipper tråkigheter i efterhand, säger Marcus Åberg.
HÄR kan du läsa kulturföreningens syn på beskedet.