Räddningschef Peter Helge bekräftar att brandkåren i Tuna läggs ner. I stället kommer ett brandvärn bildas där.
Foto: Arkivbild
Kraven på vad räddningstjänsterna i landets kommuner ska göra och klara av ökar, inte minst på grund av förändringar i omvärlden. Av den anledningen lät räddningstjänsten i Vimmerby ett utomstående expertföretag göra en analys av verksamheten tidigare i år.
– Vi vill vara säkra på att vi använder de skattepengar som tilldelas oss på rätt sätt och utifrån de krav som kommer, berättar räddningschef Peter Helge.
Vad kom man fram till?
– Att räddningstjänsten i Vimmerby har en jättebra organisation men med kraftig slagsida mot den operativa verksamheten. Vi har väldigt mycket operativ personal om man jämför med andra kommuner.
Ny tjänst i Vimmerby
Kortfattat kan man säga att genomlysningen av verksamheten mynnade ut i att räddningstjänsten i Vimmerby skulle behöva mer pengar om man ska behålla nuvarande kostym och samtidigt göra nödvändiga förändringar och utökningar utifrån nuvarande och kommande krav.
Förslaget från det utomstående analysföretaget var att anställa två heltidsbrandmän ytterligare i Vimmerby samt öka på övningstiden för all personal i kommunen. Peter Helge förordar dock en ny heltidstjänst i stället för två.
– Det, tillsammans med ökad övningstid, skulle innebära en kostnadsökning på totalt cirka 1,3 miljoner kronor. Då var vi tvungna att titta på omfördelning av våra pengar. Det handlar alltså inte om några besparingar eller neddragningar för oss, utan om en omfördelning så att vi samlat får ut mest räddningstjänst för pengarna och gör det på ett klokt sätt. Vi tittade självklart mycket på riskbilden utan att äventyra säkerheten för kommunens medborgare, säger han.
Tuna läggs ner – Rumskulla räddas
Analysföretagets förslag var att lägga ner brandkårerna i både Tuna och Rumskulla, och i stället bilda räddningsvärn där.
– Stationerna i Tuna och Rumskulla har få larm, och om man tittar på riskbilden finns det inget som sticker ut där. Redan i dag har vi svårt med bemanningen i Tuna då tre personer (ett brandbefäl och två brandmän) ska ha beredskap, och det är ganska ofta som vi inte har det. I Rumskulla ser vi att det är lite annorlunda då man kan utöka samarbetet med Mariannelund, så brandkåren där kommer vara kvar, säger Peter Helge.
Men i Tuna kommer alltså räddningsvärn att införas. Det betyder att brandstationen behålls, men man har ingen personal i beredskap. När larmet går så larmas i stället samtliga tio personer i värnet och de som har möjlighet rycker ut.
Vad kommer det här innebära för Tunabon som larmar om brand i sitt hus?
– Jag kan förstå att man känner oro för att det inte ska komma någon. Men även när vi har haft beredskap har det funnits avvikelser i Tuna. Om man tittar på räddningsvärnet i Locknevi så fungerar det jättebra, och det har aldrig hänt att ingen har kunnat rycka ut. Det viktigt att vi behåller kompetenserna ute på orterna, och dessutom har det visat sig vara lättare att rekrytera till räddningsvärn än till brandkår, säger Helge.
Förändringen kommer sannolikt genomföras under första kvartalet 2024.
– MBL-förhandlingarna är klara. Det som återstår är att kommunfullmäktige ska besluta om organisationsförändringen.
Ytterligare förändringar
En annan förändring som kommer ske inom räddningstjänsten i Vimmerby, och som görs i arbetsmiljösyfte, är att gå ner från nio personer (1+1+7) som har beredskap till sju (1+1+5). Förslaget från analysföretaget var sex (1+5).
– Vi måste vara attraktiva för att kunna locka till oss räddningstjänstpersonal. I dag har vår personal beredskap var tredje vecka, men genom att dra ner antalet personer i beredskap från nio till sju kan vi gå över till att ha beredskap var fjärde vecka i stället. Det underlättar livspusslet för vår personal och är vanligt förekommande i många andra kommuner. Förändringen kostar oss inga pengar och vi behöver inte heller säga upp någon personal, berättar Peter Helge.
– Vår ambition är också att inom en snar framtid börja utbilda civila insatspersoner, personer på mindre orter dit vi har lång framkörning. Om det händer något i deras närområde får de larm i telefonen och kan springa och hjälpa grannen. Det är ett nytt koncept, och inom ett par år hoppas jag att vi har ett 50-tal sådana personer i kommunen. Vi kommer påbörja anmälan inom kort, så det önskar jag att alla intresserade hoppar på, säger Peter Helge.