Han springer i 20 timmar till Stockholm – samlar in pengar till viktigt arbete

När Jimmy Johansson var sex år gammal flyttade han tillsammans med sin mamma från Stockholm till Hultsfreds kommun. Skolgången där blev en mardröm med svår mobbning och ensamhet.

– När vi flyttade från Stockholm var jag en glad, sprallig och minst sagt busig kille – full av liv och förväntan. Men ganska snart efter flytten började problemen. Jag var ensam, utfryst och helt plötsligt utan kompisar. Under mina första år i skolan så tillbringade jag halva tiden på sjukhus. Min kropp kollapsade och jag orkade inte mer. Det jag utsattes för då kom att prägla hela mitt liv, berättar Jimmy.

– Jag kände skam, skämdes över att det var mig det var fel på. Än idag, fast jag är 48 år, så är min största rädsla just den där ensamheten. Än idag skäms jag, fast jag inte borde.

Problem än i dag

När Jimmy var tio år flyttade den lilla familjen till Vimmerby. Då hade det gått så långt att Jimmy hade planerna klara för att ta sitt liv.

Men i och med flytten började livet vända för Jimmy – sakta men säkert fick han bukt på sina destruktiva och negativa tankebanor, där han som barn i sin egen värld var helt värdelös.

– När vi flyttade in till Vimmerby blev skolgången bättre. Jag slapp sjukhus och andra tråkigheter. Men jag vågade aldrig fråga om att få göra saker med de andra i klassen. När de skulle ha fester så sa jag "nej, jag har inte tid". Jag blev den tråkiga killen, för jag vågade inte. Jag visste inte hur och jag vet än idag inte vad jag ska säga om jag får frågan. Än i dag har jag väldigt svårt med vissa sorter av sociala kontakter, berättar Jimmy Johansson.

Tackar träningen

 Att livet vände tackar Jimmy mycket träningen för – han flyttade fokus från andra personer till sig själv. I Vimmerby hittade han den nybildade aikidoföreningen, och det var starten på ett ytterst aktivt liv.

– Aktivitet, rörelse, idrott och föreningsliv är en så viktig grund för att komma till rätta med sin psykiska ohälsa, som inte sällan orsakas av ofrivillig ensamhet och utanförskap. Det gör att man kan bryta ensamheten och bryta sina tankar, säger Jimmy.

Sedan 15 år tillbaka bor Jimmy i Avesta i södra Dalarna, där han hittade sin kärlek. Vid midnatt natten mot fredagen startar han därifrån sin 19 mil långa löpning mot målet i Älvsjö i södra Stockholm.

– Jag springer för att samla in pengar till Stadsmissionens arbete mot psykisk ohälsa. Många tror att Stadsmissionen bara jobbar med hemlöshet, men deras arbete omfattar olika sorters utanförskap, säger Jimmy.

Når Stockholm i morgon kväll

Längs i första hand småvägar från södra Dalarna väntas Jimmy landa in i målet i Älvsjö runt klockan 20.00 på fredagskvällen. Och målet är detsamma som mormors bostad, som får äran att då ta hand om sitt förmodat ganska slitna barnbarn.

– Jag hoppas kunna spinga på runt 20 timmar, med en snittid på runt en timme per mil. Men tiden är inte det viktigaste utan det är insamlingen och arbetet mot psykisk ohälsa. Det är oerhört många människor som i dag lever i ofrivillig ensamhet, och känner så mycket skam över det tabubelagda ämnet. Därför är det viktigt att lyfta att man är aldrig ensam. Aldrig någonsin.

– Det här blir också en skön grej för mig att bevisa både mig själv och för andra som har sagt att jag har varit värdelös i livet – så är det verkligen inte, utan alla har en möjlighet.

Hur har insamlingen gått hittills?

– På jättekort tid har vi fått in 11 000 kronor, som jag hoppas ska bli ännu mer nu när löpningen drar i gång. På mina sociala medier kan man följa både löpningen och insamlingen.

Här hittar du Jimmy på Facebook om du vill läsa mer om projektet.