Nu är ansökan inskickad men framtiden är osäker för Kvinnojourens boenden. På bilden Elaine Sanches.
I april trädde ett nytt lagkrav i kraft. Det innebär att privata aktörer, som stiftelser och föreningar, måste ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omvård (IVO) för att bedriva skyddat boende. Lagkravet har resulterat i att flera kvinnojourer i Sverige behövt stängda ner sina skyddande boenden.
”Varit svårt att ta beslut”
Hultsfred-Vimmerby Kvinnojour, med ett skyddat boende på vardera ort, hade fyra månader på sig att skicka in anmälan. Den 1 augusti var sista dagen och inskickandet har dragits ut till sista stund. När ansökan är skickad förändras allt och huruvida kvinnojouren kan fortsätta ta emot barn ligger nu i händerna hos IVO.
Elaine Sanches är anställd på Hultsfred-Vimmerby Kvinnojour. Vår tidning pratar med henne precis efter att den 35 sidor långa ansökningen är postad.
– Jag började nästan gråta när jag lämnade den på posten. Det har varit svårt att ta beslut, för de kräver även mycket från små verksamheterna som oss.
Risk för nedläggning
Det finns numera ett krav på personal dygnet runt när en aktör bedriver ett skyddat boende. På Hultsfred-Vimmerby Kvinnojour är endast Elaine Sanches anställd. Resterande krafter är ideella och det är omkring sju personer som aktivt engagerar sig på fritiden.
Hultsfred-Vimmerby Kvinnojour finansieras genom bidrag från kommunerna, samt från andra föreningar som stöttar ekonomiskt. Privatpersoner ställer även upp med ekonomisk hjälp. Det finns däremot en önskan om att kommunerna ställer upp ytterligare nu när boendena hotas.
– Jag tycker att båda kommunerna borde diskutera tillståndsplikt med oss. Jag har i alla fall försökt med Hultsfred men det gick inte vidare.
Finns det en risk att era skyddande boenden läggs ner helt?
– Risken finns. Vi är en väldigt liten verksamhet, så vi är beroende av kommunens bidrag och andra föreningars hjälp. Ett av kraven från IVO är att ha bemanning 24/7 och det blir svårt när man bara är en anställd. Sen jobbar vi bara med ideella krafter från kvinnor, vilka inte räknas enligt IVO.
Mål att ta emot både kvinnor och barn
Hultsfred-Vimmerby Kvinnojour har funnits i 36 år. De har hjälpt 100-tals kvinnor, med eller utan barn och husdjur, under åren. Lagkravet kan nu få stora konsekvenser.
– Det är tyvärr väldigt många som påverkas. Vi är en av anledningarna till att många kvinnor har möjlighet att söka skydd när de bestämmer sig för att lämna förövaren. Vi finns för att hjälpa dessa kvinnor att lämna ett förhållande som är farligt. Det är inte alltid lätt att lämna förövaren, speciellt om de inte har någonstans att ta vägen eller inte har ekonomi för att fly. Har de barn blir det ännu svårare och vårt mål är att kunna hjälpa kvinnor både med och utan barn.
Sedan lagkravet trädde i kraft har vissa kvinnojourer, bland annat Vändela i Västervik, löst situationen genom kommunala bidrag och ändrat namn på boendet till akutboende eller liknande. Problemet är att jourerna inte kan ta emot barn då. Skyddat boende för barn faller under tillsynsplikten där personal krävs dygnet runt.
Förhoppningen är att IVO ska utvärdera ansökan så att Hultsfred-Vimmerby Kvinnojour beviljas att ta emot barn.
– Söker man inte tillståndsplikten hos IVO får man inte driva verksamheten och ta emot barn, och vårt mål är att kunna ta emot kvinnor och barn. För oss är det så viktigt att barn ska känna sig trygga och kunna lämna hemmet där det finns våld.
Det finns ingen kännedom om när IVO ska ha fattat ett beslut, så nu är det bara att vänta och hålla tummarna.