En privatperson som också hade begärt ut handlingen valde att överklaga VEMAB:s sekretessbedömning till Kammarrätten och fick delvis rätt. Domstolen upphävde VEMAB:s beslut och krävde en ny, mer generös sekretessprövning.
I sin överklagan menar privatpersonen att det ”ur demokratisk synvinkel är viktigt att allmänheten får en allsidig och korrekt bild av hur kommunala bolag sköter sina ålägganden”.
”Finns inte skäl att skydda”
Kammarrätten har granskat VEMAB:s hantering av utredningen och slår fast att den delvis varit felaktig. Domstolen menar att det i vissa fall varit otydligt vilken lagstiftning VEMAB lutat sig mot och att maskeringen inte har varit konsekvent.
”Begrepp och uttryck har lämnats ut på vissa ställen men maskerats på andra, vilket gör att maskeringen i dessa delar blir verkningslös. VEMAB har även maskerat ord och begrepp som i sammanhanget inte kan anses innehålla någon känslig information. Att en parts namn kan vara
skyddsvärt är en sak, men ord som part, parter eller personer finns inte skäl att skydda”, skriver domstolen och slår fast att hanteringen varit ”bristfällig”.
– Det är vad det är. Det kan vara rätt, domstolen gör sitt jobb och det har vi att förhålla oss till. Så jag har inga kommentarer på domen egentligen, det är lagstiftningen vi har. Man begär ut en handling, vi är tvungna att göra en sekretessprövning. Domstolen gör sitt jobb utifall att den som har begärt ut handlingen inte är nöjd. Jag har inga synpunkter på det, säger Olle Fogelin.
Har du själv gjort prövningen eller anlitat hjälp?
– I det här fallet har det varit en jurist om vi använt oss av.
Nästan hälften är helt överstruket
Domslutet kom den 18 april och VEMAB har sedan dess utfört en ny sekretessbedömning – men utan särskilt stora skillnader.
Dagens Vimmerby har granskat båda sekretessbedömningarna och mycket är sig likt. När det handlar om själva händelseförloppet på ÅVC så är 19 av utredningens 41 sidor maskerade i sin helhet i den första versionen – som i stort sett är oläsbar.
Det går knappt förstå att någonting överhuvudtaget hänt på arbetsplatsen. Det som VEMAB har lämnat öppet för allmänheten handlar mestadels om utredarens metodik.
Även nya dokumentet hårt maskat
I den andra prövningen har det gjorts vissa uppluckringar. Det är fortsatt extremt svårt att få en bild av vad som utretts på ÅVC – men det visar i alla fall hur extremt hårt VEMAB maskerade den första versionen. Här är några exempel på hur VEMAB maskade den första sekretessprövningen.
Orden som är i fet stil i nedanstående meningar var maskade i den första versionen.
”Utredarnas förhoppning är att slutsatserna i utredningen kan komma att bidra till förbättringar för samtliga inblandade”.
”Utredarna bedömer att det finns samarbets- och kommunikationsproblem vid den utredda arbetsplatsen och att det på olika sätt föreligger förtroendekonflikter mellan parterna.”
”Det finns också en risk, i utredningar som denna, att personer talar ihop sig inför utsagorna/intervjuerna”.
”Utredarna rekommenderar verksamheten att ha ett framåtblickande perspektiv i detta arbete.”
”Vimmerby Energi och Miljö har gett Human & Heart i uppdrag att genomföra en utredning av kränkande särbehandling inom en av organisationens enheter.”
”Telefonsamtal och mejlkonversationer har också förts över tid med parterna samt andra personer kopplade till utredningen.”
”Måste vare en seriös arbetsgivare”
Olle Fogelin instämmer i bedömningen att den första versionen i stort sett är helt oläsbar för allmänheten.
– Så är det, men vi måste ju försöka vara en seriös arbetsgivare och då är det inte liksom okej att hänga ut medarbetare. Vi är också verksamma på en liten ort där många känner varandra på olika sätt. Så det är av omsorg av våra medarbetare som maskningen är så grov. Frågar du mig så är det klart att jag personligen hade kunnat göra det jätteenkelt och bara lämnat ut alltihop, men det leder till konsekvenser som vi som en bra arbetsgivare inte kan göra liksom. Då landar vi i den här svängen.
Det måste ju finnas någonting mellan att lämna ut allt och i stort sett ingenting?
– Ja så är det ju och domslutet sa ju också att vi hade maskat för mycket, men som sagt använder jag ju expert på detta och då hjälper de mig med det jobbet, men sedan är det jag som får stå för beslutet som VD.
Men vad gjorde du för bedömning när du fick den experthjälpen? Gjorde du någon egen bedömning på om det var rimligt att maska så mycket?
– Nej, jag förlitar mig naturligtvis på experten.
Den nya versionen är ju också ganska hårt maskad. Hur har ni tänkt när ni prövat det här igen?
– Jag har ju använt samma hjälp och den juristen har naturligtvis tagit del av beslutet och gjort en ny bedömning baserat på innehållet i beslutet.
Är du rädd för en ny överklagan?
– Jag inte är rädd för någon ny överklagan. Kommer det en överklagan så får vi hantera den. Det är liksom spelreglerna.
Men det kommer alltid vara ni som gör sekretessprövningen?
– Ja, det är den gången har jag fått till mig.
Rent hypotetiskt kan ni behöva göra nya sekretessprövningar tills domstolen är nöjd?
– Hypotetiskt är det så.
Om vi tar ett exempel så har ni maskat att ni ska arbeta med förbättrande åtgärder. Vad är det som är så hemligt eller skadligt med det?
– Jag har inga kommentarer till det egentligen, utan jag tar ju hjälp kring den biten.
Vad tänker du själv? Tycker du att det är rimligt?
– Om jag får spekulera så är det ju ganska många sidor och ska man gå in ord för ord så är det ju möjligt att man liksom i något fall då kanske har maskat något för mycket.
Det finns ju många sådana exempel. I stort sett allting om kränkande särbehandling är maskat i första versionen. Man får ju ingen information alls om vad som hänt.
– Då är vi i den lokala biten. Vi är ju en liten arbetsplats, det är en liten bygd. Vi måste vara försiktiga och vara måna om våra medarbetare.
Hur ser du på allmänheten möjlighet till insyn och organisations transparens? Det är ju ändå en kommunägd organisation.
– Vi ska matcha de bitarna mot varandra och göra det på ett bra sätt. Självklart, vi är en offentlig aktör. Grundbiten är att en allmän handling skall vara tillgänglig.
Ångrar du någonting i den här processen och maskningen?
– Nej, det gör jag inte.
Har ni försökt mörka känsliga uppgifter för allmänheten?
– Det här handlar inte om att vi gör en maskning för att undanhålla allmänheten någonting utan det handlar om att det ska vara en rättvis sekretessprövning med allmänintresset och omsorgen av medarbetarna och vår verksamhet. Där kommer vi naturligtvis att beroende på hur många personer som är i rummet så kommer vi att se lite olika på det och det är där vi har den här rättsliga biten med Kammarrätten och att man får en opartisk bedömning mot gällande lagstiftning.
Ni skriver bland annat att ni sekretessbelägger uppgifter för att skydda er attraktionskraft som arbetsgivare. Är det viktigare än allmänhetens rätt till information?
– Jag har egentligen ingen kommentar mer till det. Det är den här bedömningen vi gör. Det är en känslig materia. Det är inte det roligaste att behöva göra den här typen av utredningar och hantera konsekvenserna utan det. Det är inte det som är det roliga.
Känner du dig trygg med att ni följer Kammarrättens bedömning med den nya prövningen?
– Ja, det är ju vår ambition, sen gör ju domstolens sin bedömning utifall att någon tar det den vägen igen.
Fotnot: Vemabs nya hantering av utredningen har inte överklagats.