Ola Karlsson är skolchef i Vimmerby kommun.
Foto: Arkivbild
Flera fall av grövre våld har inträffat i grund- och gymnasieskolor under de senaste åren. I vissa fall även med dödlig utgång. Polisen ser, enligt Center mot våldsbejakande extremism, ett ökat inflöde av information om personer som uttrycker en vilja och avsikt att utföra en skolattack.
Sannolikheten för att en enskild skola ska drabbas är liten, betonar CVE, men poängterar samtidigt att det kan få allvarliga konseksenver om något sker.
Under fredagsmorgonen meddelade skolledningen i ett mejl till Dagens Vimmerby att man kommer gå ut med information till vårdnadshavare med barn på högstadieskolorna Vimarskolan och Astrid Lindgrens skola om att eleverna ska utbildas i så kallad inrymning.
"Vid de allra flesta skolor kommer det aldrig att inträffa någon incident med väpnat våld. Trots allt är det viktigt med inövade rutiner för hur personal och elever ska agera vid en sådan händelse. Högstadieskolorna i Vimmerby har nu ett larmsystem som kan användas för att signalera till samtliga medarbetare om att inrymning ska ske. Inrymning innebär att elever och personal stänger in sig i rum eller salar för att skydda sig mot ett yttre hot", skrev skolledningen.
Ingen förhöjd hotbild här
Ola Karlsson är skolchef i Vimmerby kommun och är tydlig med att betona att det här inte handlar om någon förhöjd hotbild i just Vimmerby.
– Vi har under ett par år haft ett system vad gäller inrymning av våra högstadieskolor och gymnasiet. Vi har gett möjlighet för pedagoger att larma om det värsta skulle hända. Det här handlar alltså inte om utrymningslarm, utan om ett system för inrymning.
Nu har man förtydligat de rutiner man har.
– Rutinen vi har haft kring pågående dödligt våld har vi valt att förtydliga. Det handlar absolut inte om någon förhöjd hotbild här, men precis som andra skolkommuner i Sverige är vi påverkade av det som händer och framför allt av incidenter utanför Sverige. Vi behöver ha rutiner på plats om det värsta händer.
Tidigare har den här rutinen funnits på medarbetarnivå, men nu ska även elever involveras.
– Vi såg när vi skulle uppdatera och revidera vår plan att vi även måste involvera eleverna i det här. Det handlar inte om att handgripligen öva, utan det handlar om att diskutera risken och hur man ska bete sig om något sådant här skulle hända. Vi vet att det finns risk för att det kan väcka starka känslor och därför informerar vi vårdnadshavare om det här. Det är egentligen inget mer som hänt mer än att vi reviderar planen vi haft tidigare eftersom vi även behöver prata med eleverna.
Hur ser du på risken att det här skapar en oro bland elever?
– Det är sannolikt att elever blir oroade och påverkade av det här. Därför är det viktigt för oss att möta upp det i skolan med lärare och personal och att eleverna vet att det finns någon att vända sig till. Det kan vara svårt att härbärgera de känslor som kan komma upp och därför är det viktigt att vårdnadshavare känner till detta och vad lärarna kommer gå igenom på lektioner utifall att det kommer upp saker hemma.
"Det är fruktansvärt"
Planen är att det här kommer ske årligen vid ett tillfälle.
– Det handlar alltså inte om några övningar, utan det är mer att lärarna har ett material som man kommer gå igenom. Det handlar om hur man ska agera och tänka som elev om det uppstår en inrymningssituation. Vi ska försöka göra det så avdramatiserat som möjligt och vi ska inte skrämma upp någon, men vi kan inte låta bli att prata om det. Eleverna ser också händelser som sker och då främst utanför Sveriges gränser i de flesta fall.
I nuläget är det högstadie- och gymnasieelever som kommer utbildas. Att gå längre ned i åldrarna är inte aktuellt.
– Två F6-skolor delar ju lokal med högstadiet och ingår i det här också, utifrån att man delar lokal.
Vad tänker du om att det här behövs?
– Det är fruktansvärt. Vi har en verksamhet där vi har det käraste vi har och det är våra barn och unga. Att då behöva förbereda oss och ha rutiner för om det värsta skulle hända är fruktansvärt, men det är den värld vi lever i.