Marina med en trogen kund. Hunden Svante har varit och klippt sig regelbundet hos Marina i närmare tio år tror hon. Foto: Johanna Karlsson
Ett stort djurintresse har Marina Gross, 68, från Vimmerby haft genom hela livet. Hundar har legat henne extra varmt om hjärtat och hon har sysslat med både uppfödning, tävlat och tränat brukshundar.
– Jag jobbade egentligen med hästar allra först, men utbildade mig sedan till fritidsledare och jobbade här i kommunen på fritidsgårdarna. Men jag har alltid hållit på med hundar och hoppade på en utbildning till hundfrisör i Emmaboda 1983, berättar hon.
Utbildningen var kort men intensiv, och efter den fick Marina plats som praktikant hos en hundfrisör. Därefter startade hon sin egen hundfrisering i Vimmerby, 28 år gammal.
– Att starta eget har nästan alltid varit enda möjligheten om man vill jobba som hundfrisör, förklarar hon.
De första åren hade Marina salong i hemmet, och till att börja med hade hon andra anställningar vid sidan av företagandet. Kundkretsen fortsatte att växa, och till slut kände hon att hon kunde satsa helt och hållet på sin hundfrisering.
Startade en utbildning
För tjugo år sedan flyttade hon till lokalen på Bondebygatan där hon fortfarande håller till.
– Jag bestämde mig då för att starta en hundfrisörutbildning, och behövde större lokal.
Hur kommer det sig att du startade utbildningen?
– Under åren har jag ofta fått frågan om hur man blir hundfrisör, och det fanns faktiskt inte någon utbildning då som var upplagd på det sättet. Det vanligaste har varit att man går som lärling någonstans. Men jag bestämde mig därför för att starta en utbildning.
Under många år tog Marina emot elever, men lade för några år sedan ner den biten.
Samarbetar med veterinären Peder Johansson
Några år efter att hon flyttat in i lokalen på Bondebygatan fick hon kontakt med veterinären Peder Johansson. Snart bestämde de att han skulle flytta in med sin veterinärklinik och dela lokal med Marina. Några dagar i veckan hjälper Marina även till och assisterar Peder som sköterska.
– Han hyrde in sig här och har byggt upp sin klinik under åren. Samarbetet med Peder har varit väldigt bra för hundfriseringen, ja för båda verksamheterna.
Under en period hade Marina även en annan hundfrisör inhyrd i salongen, något som hon gärna skulle ha igen.
– Hon som hyrde in sig här gick i pension för några år sedan. Men jag skulle gärna ha någon mer här. Det fanns ju ytterligare en frisör i stan tidigare, Josefines Hundtrim som är en gammal elev till mig. Nu har hon lagt ned, så det behövs minst en hundfrisör till i stan, annars kan jag aldrig sluta, skrattar Marina.
Men det låter inte som att du precis räknar ned dagarna tills du får lägga saxen på hyllan?
– Nej, verkligen inte. Jag tycker det är kul, och så länge man gör det finns det ingen anledning att sluta! Jag tänker fortsätta ett tag till. Behovet finns ju, och så är det skönt när vi är två i lokalen. Men både jag och Peder har ju egentligen passerat pensionsåldern båda två. Kanske trappar jag ned och jobbar lite mindre om ett tag, det kan jag tänker jag nog.
Vad är det som gjort att du trivts så bra med ditt yrke?
– Det är nog att jag valt att inte specialisera mig utan gör i princip allt och alla raser. Det är väldigt omväxlande! Man måste ju vara extremt djurintresserad för ett sådan här jobb, och så är det ganska kreativt. Lite konstnärligt lagd måste man vara, och så får man träffa så mycket folk som också är intresserade av djur. Man får svara på frågor om precis allt, och eftersom jag jobbat med hund så länge så kan jag hjälpa till på många olika sätt. Det tycker jag är roligt.