Bilden är en genrebild.
Foto: Pixabay
På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket undersökt hur samhället kan främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga. Rapporten, som nu har presenterats, visar att barn och unga behöver äta mer hälsosamt, och matmiljön behöver förändras så att det blir enklare.
”Samhället behöver skapa förutsättningar för dagens barn och unga att äta mer hälsosamt. Det innebär att konsumera mer frukt, grönsaker, fullkorn och fisk. Samtidigt behöver intaget minskas av salt, rött kött, charkprodukter samt energitäta och näringsfattiga livsmedel, som till exempel godis, glass och snacks”, skriver man i rapporten.
Flera faktorer påverkar
Enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket är det flera olika faktorer som påverkar barns och ungas livsmedelskonsumtion. Det handlar bland nannat om marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till dem, främst i sociala medier. Annat som påverkar är tillgång till hälsosam mat, prissättning och personliga preferenser. Sammantaget påverkar många av dessa faktorer barn och ungas livsmedelskonsumtion i en negativ riktning, menar man.
– Allt fler barn och unga har övervikt eller obesitas, och matvanorna är en bidragande faktor. Matvanorna kan även bidra till insjuknande i diabetes typ 2, frätskador på tänder och minskat psykiskt välbefinnande. Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.
”Finns potential”
Enligt barnkonventionen ska alla barn ha tillgång till näringsrik mat varje dag. Det ingår i deras rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling. Rapportens huvudmän menar dock att dagens livsmedelskonsumtion bidrar i stället till ohälsa, och att barn med sämre socioekonomiska villkor är mer utsatta än andra.
De har till exempel oftare övervikt eller obesitas och äter i mindre utsträckning frukt och grönsaker. En viktig faktor är marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel gentemot barn och unga som är påträngande, inte minst i sociala medier, och bidrar till sämre matvanor, skriver Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.
– I Sverige har vi kommit långt med vår skolmat, som innebär en näringsriktig måltid för alla barn som går i grundskolan. Men det finns potential för att utveckla även andra måltider inom skolan, såväl som matmiljön för barn och unga i andra skattefinansierade miljöer, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.