Tillströmningen av åhörare på Vimmerby Folkhögskola var god och arrangerande Naturskyddsföreningen Vimmerby och Vimmerby Folkhögskola räknade in ett drygt 80-ta lpersoner som anmält intresse.
Naturskyddsföreningens Kicki Willysson berättar om samarrangemanget:
– Det var så att vi i Naturskyddsföreningen fick idén att bjuda in Andreas Jakobsson för något år sedan. Det släpptes av någon anledning och så fiskade vi upp det igen tidigt i höstas. Vi tänkte det skulle vara trevligt att samarrangera med folkhögskolan. De tyckte det var en bra idé. Det blev så bra för att Andreas redan var inbokad på Gamleby Folkhögskola tidigare idag. Så kunde han göra en föreläsning för allmänheten här på måndagskvällen och en i morgon förmiddag för de som går på folkhögskolan.
Hummer och löjrom
Att leta fynd i sopcontainrar kan handla om allt från pantburkar, möbler till det mest kända – att leta mat som butiker och restauranger anser inte går att sälja. Varorna börjar närma sig bäst-föredatumet, har kanske trasiga yttre förpackningar eller så har man köpt in för mycket för att ta höjd inför högtider.
Andreas Jakobsson i Uppsala följde med en vän på dumpstring för första gången för runt tolv år sedan och fick insyn i hur mycket som slängs. Från frukt och grönt till lyxigare saker som fryst hummer och löjrom. Han har föreläst länge på ämnet och även skrivit böckerna "Svinnlandet" och "Dumpstringshandboken".
Det största problemet för honom är att det är lätt att samla på sig förmycket av sådant som har lång hållbarhet som godis och sötsaker. Hans barn vill inte ha allt godis han kan få tag på.
Äter nästan bara slängd mat
När Dagens Vimmerby möter Andreas strax före tisdagens föreläsning berättar han om att han dels fastnade för att göra fynd men också att han som journalist fastnade för varför så mycket mat produceras:
– Det var så absurt för 90 procent av maten som kastas var lika fin som den i butiken. Så jag kände att jag måste ta reda på vad det beror på. Varför ska jag handla mat när jag bara kan hämta den? Nästan all mat vi äter i familjen är hämtad och så tjänar jag en del pengar på att sälja grejer jag hittar också. Jag skulle kunna leva på det helt.
Vad brukar åhörarna fråga om?
– Matsvinnet i sig och om det är lagligt att dumpstra. Hur det är med det vet man inte. Det har aldrig prövats juridiskt.
Vad kan man hitta i containrarna efter jul- och nyårshelgerna?
– Ja, man hittar ju en hel del efter storhelger; jul, påsk, midsommar och så. Ägg kommer alltid efter helger. Det laddas alltid upp med mycket så man inte riskerar att sälja slut. Kanske är det så att man inte vill riskera att kunderna blir sura och byter affär.
Peak matproduktion 2040
De flesta privatpersoner, butiker och matproducenter har haft en positiv syn på fenomenet dumpstring enligt Andreas. Visserligen är majoriteten av soprummen numera inhägnade och olika matkedjor och handlare har olika syn på det officiellt men i grunden tycker de flesta att dumpstring är av godo.
Den visar tydligt hur överproduktionen och den ojämna konsumtionen av mat inte bara är ettproblem ekonomiskt och avfallsmässigt när var tredje matkasse som köps slängs bort enligt Andreas beräkningar. Det finns också ett större hot mot våra ekosystem och globala matförsörjning.
Enligt en undersökning på MIT så kommer världen nå peak matförsörjning 2040, sedan kommer den sjunka fort, kanske till nivåer motsvarande tidigt 1900-tal. Men istället för runt 1,5 miljarder människor som levde då så har planeten cirka 10 miljarder människor.