Hultsfredskillen Filip Svensson, 25, råkade för ett och ett halvt år sedan ut för en allvarlig handskada som förändrade hans liv.
Nu har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sagt sitt i ärendet och pekar på brister i hanteringen från sjukhuspersonalen i Västervik och Linköping.
Det var på eftermiddagen den 26 november 2016 som Filip Svenssons liv fick en helt ny vändning.
Den egna företagaren var i sin verkstad som ligger ett stenkast från bostaden och han skulle skära till en träbit i en klyvsåg.
Det slutade med att han sågade av sig halva ringfingret och fick skador på två andra fingrar på vänsterhanden på grund av en yrselattack som har sin förklaring i att han drabbades av en borreliainfektion under sommaren 2016.
– Det blev helt kolsvart i huvudet när jag fick yrselattacken. När jag tittade såg jag att halva fingret var borta och hade det gått en sekund till så hade jag kommit in i maskinen med handen och fått se hela armen åka av, säger Filip Svensson.
"Höll fast det avsågade fingret"
Med halva ringfingret hängande på bara en millimeter sprang han hem. Hans mor och far körde han iväg honom till Västerviks sjukhus då alla ambulanser var upptagna.
– Pappa körde och mamma satt med mig i baksätet och höll fast det avsågade fingret med en stor handduk. Hon fick krama åt som bara den då det blödde ganska kraftigt. Efter en stund, när chocken slog till, blev jag helt väck i skallen. Det gjorde sjukt ont och jag tuppade av efter Vimmerby. Jag minns att akutpersonalen fick dra mig ur bilen, säger Filip Svensson.
På akutkliniken på Västerviks sjukhus sydde personalen fast fingret med ett par, tre stygn, gipsade och skickade hem honom och familjen till Hultsfred vid 18-tiden. 14 timmar senare skulle han opereras vid hand- och plastikkirurgen i Linköping.
– Det skickade hem mig med en öppen fraktur utan smärtlindring i 14 timmar. Jag fick bara två korttidsverkande tabletter som slutade ge verkan vid 22-tiden, jag var tvungen att fasta inför operationen. Den natten var så hemsk, jag skakade, grät och sov ingenting. Jag var så nära på att begå självmord, några sekunder bara. Jag var så borta av chock och smärta och ville få ett slut på det.
Allvarliga fel i Linköping
Även i Linköping blev det ett allvarligt fel. Det tog för lång tid innan operationen, visserligen en lyckad sådan, utfördes (ett dygn efter olyckan) och innan han åkte hem några dagar senare så kunde han inte kissa.
Sjuksköterskan struntade i det och sa att han skulle dricka mycket när han kom hem. På kvällen hade han fortfarande inte kunnat kisa och det slutade med att de fick åka akut till Västerviks sjukhus på natten och tappa honom på 7,5 deciliter urin.
Ett drygt halvår efter händelserna valde han att anmäla Västerviks sjukhus och universitetssjukhuset i Linköping, något som IVO nu har tagit tag i och tittat närmare på.
– Jag drabbades av både ångest och depression efter allt somt hänt och var mycket sängliggande och trauman som spelades upp i huvudet. Jag drog mig undan rent socialt och ville inte träffa folk. Hjärnan var så trött. Efter ett halvår orkade jag göra anmälningarna, säger han.
Filip får rätt av IVO
Det som har gjort honom mest missnöjd och irriterad är det faktum att han inte fick åka direkt till Linköping alternativt fått vara kvar på Västerviks sjukhus och fått smärtlindring.
IVO håller inte med i detta avseende och anser att verksamheterna har beslutet att avgöra prioriteringen för akuta operationer.
Men i övrigt får han mycket rätt av IVO som riktar kritik mot båda sjukhusen. Västerviks sjukhus har brustit i att ge god vård då man inge angett i journalen vilken smärtlindring patienten skulle få med sig hem.
Universitetssjukhuset i Linköping får kritik för att man brustit i kontrollen av patientens förmåga att urinera, vilket man borde att sett till att kolla innan han fick åka hem.
– Nu har jag fått rätt av IVO och det känns skönt. Läkarna har gjort fel. Det var viktigt att de blev anmälda så att det inte ska behöva drabba någon annan person. Verksamhetschefen på kliniken i Linköping säger att de har gått igenom rutinerna med personalen så att det inte ska kunna hända igen, säger han.
Hur mår du just nu efter allt som har hänt?
– Hjärnan fungerar inte riktigt som den ska och jag äter sömntabletter varje natt sedan traumat inträffade. Det har orsakat mig PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), hög ångest, medelsvår depression. För familjen har det också blivit ett trauma, framför allt som hände i samband med alla turer till sjukhus, säger han.
Vill dra igång företaget igen
Under förra året kritiserades en annan av hans läkare av IVO för bristande medicinsk handläggning efter att denne missat ett fästingbett som ledde till borrelia och att han insjuknat med flera jobbiga symptom.
Hösten 2016 inträffade den allvarliga olyckan på jobbet på grund av en yrselattack som är en följd av borrelian.
Han bor sedan dess hemma hos föräldrarna och i framtiden är hans mål att flytta hemifrån och kunna köra igång företaget på nytt.
– Ja, det är min dröm. Man försöker tänka positivt men det är svårt att bara gå vidare. Jag hade eget företag med tre anställda och tyckte att det var jättekul. Efter olyckan fick jag säga upp alla anställda och företaget ligger vilande tills vidare.