Med hjälp av insamlade medel har Kenny Fransson under de senaste månaderna byggt om en befintlig skåpbil till sjuktransport. Bilen har målats om, försetts med bår och bårfästen och sedan lastats full med mat och sjukvårdsutrustning. Målet med den sextonde resan till Ukraina för Kenny var att överlämna bilen till militären i Lutsk, och sedan passa på att träffa olika aktörer som han fått kontakt med genom sitt nu fleråriga hjälparbete.
– Jag kom tillbaka för några dagar sedan. Bilen blev väldigt väl mottagen, och det var till och med ett lokalt filmteam, Insider Media, från Lutsk som var med och filmade när vi överlämnade den, berättar Kenny.
Bilen togs tacksamt emot, och har redan börjat användas vid fronten.
– De var imponerade över att jag hade fått i en bår och att den kommer kunna användas som ambulans. Den här syns mycket mindre än de andra och är lättare i hanteringen än de andra.
Avböjde att köra ända till fronten
Kenny fick vid överlämnandet frågan om han själv kunde köra bilen till fronten, något han avböjde efter att ha kört flera dagar i sträck för att komma fram till Lutsk.
– De saknade en chaufför, men jag hade hundrafemtio mil i kroppen och kände att det inte skulle sluta väl om jag skulle köra 100 mil till.
Resan ner var inte särskilt bekväm, förklarar Kenny som är van att köra mer komfortabla lastbilar.
– Det här var ungefär som att köra sittandes på en pinnstol i flera dagar. De är verkligen inte gjorda för komfort. Och de är heller inte så smidiga på landsväg i högre fart. Så med last och 120 km/h började den gå upp i temperatur, så då fick jag slå av på tempot, berättar Kenny.
Väl framme passade Kenny på att träffa flera olika aktörer som han haft kontakt med, både från militär, kyrkan och hjälporganisationer.
– Jag har ju fått vänner och lärt känna många nere i Ukraina. Det är roligt när man åker ned, att man aldrig vet vad de ska hitta på. Det brukar bli väldigt intressant.
Oklart hur han skulle ta sig tillbaka
Ett stort frågetecken inför resan ned var hur Kenny skulle ta sig tillbaka till Sverige efter att ha lämnat bilen. I värsta fall skulle han få lifta tillbaka, sa Kenny till vår tidning innan resan. Lifta behövde han inte, utan hamnade på en turistbuss från Ukraina till Warszawa.
– Det var ett äventyr i sig. Jag satt i en turistbuss i elva timmar och sov sammanlagt sex timmar på två nätter. Det var trångt och inte så stora säten i bussen. Från Warszawa flög jag till Skavsta och tog sedan en hyrbil hem.
Nu väntar Kenny på en utvärdering av den ombyggda bilen. Planen är att försöka bygga om fler bilar och leverera till fronten.
– Vi ska höras under veckan eller nästa och stämma av lite hur det har gått med ambulansen och hur den fungerat. Kanske ska vi bygga annorlunda i nästa bil för att få den mer funktionell. Det är möjligt att personalen son använder den tycker att vi ska göra något annorlunda, så vi väntar på deras utlåtande.
Nu letar Kenny med ljus och lykta efter fler bårar och bårfästen.
– Jag letar efter bår och bårfäste från typ gamla taxibilar. Den vi använde nu fick vi från Mariannelund. Vi har börjat leta, men det är svårt att hitta. Kanske är det någon som läser som har eller vet om någon som har. Vi tar tacksamt emot i så fall!