FLERA KOMMUNER I LÄNET PEKAS UT SOM HÖGRISKOMRÅDEN

Statens Veterinärmedicinska anstalt uppmanar till starkt smittskydd och ökad vaksamhet. Den 25 oktober påvisades fågelinfluensa av typen H5N1 på en större anläggning med kalkoner i Tomelilla kommun.

Tio dagar tidigare påvisades smitta i en mindre hobbyflock i Höganäs kommuner. Antalet rapporter från närliggande länder har också ökat de senaste veckorna. 

"Efter en ovantligt lugn fågelinfluensasäsong har läget nu snabbt förändrats både i Sverige och i närliggande länder. Redan har en svensk hobbybesättning och en kommersiell fjäderfäbesättning drabbats och det är ovanligt tidigt på hösten. Det finns risk för att denna säsong blir värre än på flera år", skriver SVA i ett pressmeddelande.

Kommuner här pekas ut

Med anledning av det försämrade läget har SVA gått ut med en ny lägesbild.

– Det vi ser nu är en snabb och allvarlig försämring av läget.  Den bild vi ser nu avviker från de senaste åren och vi är oroliga att vi står inför en säsong då vi riskerar många utbrott och vi vill uppmana alla att göra vad de kan för att skydda sina fåglar, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA. 

I Kalmar län pekas kommuner ut som högriskkommuner. Det rör sig om Borgholm, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Oskarshamn, Torsås och Västervik.

I dessa högriskområden gäller särskilda regler och Jordbruksverket har fattat beslut om att införa detta i stora delar av södra Sverige. 

De områden som omfattas är områden där risken för utbrott är högre jämfört med andra delar av landet, baserat på fjäderfätäthet och tidigare utbrott. Att införa högriskområde och restriktioner minskar risken för utbrott men det är inte en garanti mot utbrott. Det finns risk för att fågelinfluensa sprids bland vilda fåglar även utanför dessa områden. Parallellt uppmanas därför till generellt stärkt smittskydd även i andra delar av landet. 

– Jag vill poängtera vikten av att göra vad man kan för att för förhindra direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän oavsett var i landet man befinner sig. Det handlar om att noggrant gå igenom sina rutiner och göra det man kan för att minska risken att få in smitta, fortsätter Karl Ståhl. 

Så ska man agera

Fågelinfluensavirus utsöndras i avföring från smittade fåglar och virus kan också finnas i fjädrarna. Direkt kontakt undviks genom att hålla fjäderfän inomhus och se till att vilda fåglar inte kan ta sig in i stall där fjäderfän existerar. Exempelvis ska foder och vatten ges inomhus.

När det gäller indirekt kontakt handlar det om att skydda foder och strömedel från vilda fåglar och deras avföring. Det handlar också om att inte få med sig virus från utomhusmiljön in till fåglarna via skor, kläder eller utrustning. Dessa behöver bytas eller rengöras innan de kommer in till fåglarna.

– För att upptäcka utbrott och kunna förhindra vidare spridning är det viktigt att djurägare så fort som möjligt kontaktar veterinär vid ökad dödlighet eller tecken som kan tyda på fågelinfluensa. För att vi ska kunna följa utvecklingen av fågelinfluensa bland vilda fåglar är vi fortsatt tacksamma för alla som rapporterar in observationer av döda och sjuka vilda fåglar till rapporteravilt.se, säger Karl Ståhl.

Tecken på fågelinfluensa kan vara nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom eller symtom från luftvägarna och diarré. Ibland kan även svullet huvud och kam samt blödningar på benen ses.