Duktiga på att hålla nere antibiotikaanvändandet – hälsocentralen får diplom

Nybro hälsocentral var den första hälsocentralen i Sverige som diplomerades som antibiotikasmart tidigare år. På tisdagen, i samband med europeiska antibiotikadagen, var det dags för ytterligare två hälsocentraler i Region Kalmar län att ta emot diplom. Det handlar om både Vimmerby hälsocentral och Kvarnholmens hälsocentral i Kalmar.

Det var förra hösten som Vimmerby hälsocentral började med att få information om vad det innebar att bli antibiotikasmarta och fortsatte i våras med att uppfylla kriterierna.

– Ett av kraven var att vi skulle ha ett team bestående av alla yrkeskategorier. Vi har tidigare jobbat väldigt mycket med antibiotika och följt upp kvartalsvis kring hur vi skriver recept. Att bli diplomerad som antibiotikasmart är inte bara det utan det handlar även om att jobba med hygienfaktorer och se till att vi följer alla hygienrutiner, säger Camilla Ljungdahl, verksamhetschef på Vimmerby hälsocentral.

Teamet består av Camilla Ljungdahl, undersköterskan och hygienombudet Ewa Davidsson, sjuksköterskan Maud Abenius Svensson, läkaren Anette Olsson och medicinska sekreteraren Carolina Gustafsson.

– Vi är fem personer i vårt antibiotikateam som jobbar mer aktivt med att se till att vi följer de riktlinjer som finns för att jobba antibiotikasmart.

"En del blir lite irriterade"

Diplomet är ett erkännande för ett målmedvetet arbete med att använda antibiotika på ett hållbart sätt och bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.

– Det finns en rad riktlinjer för hur vi ska förskriva antibiotika och en rad riktlinjer för hur vi ska följa hygienrutiner. Det är det vi har jobbat med och vi har jobbat med att utbilda all personal i antibiotikasmart och vårdrelaterade infektioner. Om jag inte tvättar händerna innan jag träffar en patient kan jag ha med mig någonting och då kan jag sprida en infektion. Vi jobbar mycket med kunskapshöjande insatser för personalen, oavsett yrkeskategori. Lite tuffare för läkare och sjuksköterskor och lite enklare för undersköterskor och medicinska sekreterare så vi nivåanpassar utbildningarna, säger Camilla Ljungdahl.

En diplomerad antibiotikasmart hälsocentral arbetar med att motverka smittspridning i vården, använda antibiotika bara när det behövs och öka kunskap om antibiotikaresistens hos både personal och patienter.

Hur har era patienter märkt av förändringen?

– Det är en del som blir lite irriterade för att man inte får antibiotika. Övre luftvägsinfektioner är oftast ett virus och inte en bakterie. Man får bara ha lite tålamod och antibiotika gör i detta fall ingen effekt. Antibiotika räddar liv, men vi måste vara rädda om det, säger Camilla Ljungdahl.

– Har du feber och är förkyld och kan gå ur sängen, men känner ”jag mår pissdåligt” så brukar jag säga att det ska vända på dag fyra. Därefter kan man söka vård och då behöver du kanske antibiotika, men folk har inte tid och vill bli friska snabbt, säger Ewa Davidsson.

"Börjar närma oss regionens mål"

Vimmerby hälsocentral fick diplomet i fredags och finns nu med på Folkhälsomyndighetens hemsida över antibiotikasmarta hälsocentraler.

– Känslan är bra. Vi har fått en ökad spridning av kunskap och en förståelse i personalgruppen. När en patient säger ”jag fick inte ens antibiotika” så är vi trygga i att svara ”då bedömde läkaren att du hade ett virus”.

En gång i kvartalet får hälsocentralen rapporter om hur de ligger till med förskrivningen av antibiotika.

– Det har vi följt varje kvartal och följt upp i läkargruppen. Under pandemin, när vi inte hade så mycket besök, sjönk antibiotikaanvändningen för att alla visste att det var ett virus och det hjälper inte med antibiotika. När vi har öppnat upp igen har vi inte lyckats hålla oss kvar på den bra nivån. Vi började stiga i antalet recept igen. Nu har vi med det här projektet börjat tippa ner igen så vi börjar närma oss regionens mål om att inte ha mer än 160 recept per tusen invånare som vi förskriver. Vi var nere på 140 recept och har varit uppe på 180 och vänt. Nu är vi nere på 170. Målet är att vi ska ner på samma nivå som vi har haft tidigare.

Hälsocentralen kan utifrån ett patientperspektiv se att patienter inte blir riktigt nöjda.

– Ibland får man våga stå fast för att vi följer riktlinjerna. Vid virus hjälper inte antibiotika och då måste man som patient ha tålamod. En vanlig förkylning tar 14 dagar för att man ska bli helt frisk och du kan ändå ha kvarstående hosta. Har man feber och det inte har vänt på fjärde dagen så ska man söka vård, säger Camilla Ljungdahl.