Så svarar cheferna på de anställdas kritik: "Kan inte känna att något har blivit fel"

En stor andel kommunanställda rasar mot den förändring som heltisdresan – framförhandlad mellan SKL och Kommunal – innebär och de konsekvenser som sker till följd av den. Det innebär bland annat längre dagstjänstgöring, kortare nattjänstgöring med nio timmars pass på nätterna, tätare helgtjänstgöring med arbete varannan helg och eventuellt arbete på annan enhet. 

Nu har socialchefen Anette Nilsson och de berörda verksamhetscheferna Robert Lindström, Karin Holmgren och Ulrika Brorsson bemött kritiken.

– I stora drag handlar det om ett centralt avtal och arbetet med det här har pågått sedan avtalet presenterades. Den första delen handlade om att via SKL få ett grepp om vad avtalet egentligen innebär och vad som kommer hända. Arbetet började vi sedan med att en handlingsplan upprättades och utifrån den delen ska alla medarbetare erbjudas möjlighet till heltid. Den är den lätta delen, om man ursäktar det uttrycket, säger Robert Lindström, verksamhetschef för bemanningsenheten.

Cheferna säger att det svåra är att ställa om organisationen från en deltidsorganisation till en heltidsorganisation.

– Organisationen ska nu bära och klara av heltid och det är det svåra. Det finns inga avkall att göra utifrån brukarens behov, vi har de ekonomiska ramarna att förhålla oss till och det handlar om att ställa om med de här parametrarna med oss. Samtliga nyanställningar, oavsett vårt behov, ska vara på heltid. Utifrån det är det här ett jättestort arbete, säger han och fortsätter:

– Det ni publicerade häromdagen är uttryck från medborgargrupper inom vissa sakfrågor. För vissa kan konsekvenserna vara alla delar, för vissa är det bara en liten del. Därför blir det komplext. Vi har 65 olika enheter inom fyra olika verksamhetsområden. Vi har enheter i dag där vi har vaken personal till 23 utifrån brukarens behov. Vi har verksamheter i dag där arbetstiden på natten är nio timmar och fler dagar. Vi har stora delar av vår verksamhet redan i dag på varannan helg. Det blir helt sonika fel att beskriva det här som en generell del av hela socialförvaltningen. Men i många delar inom verksamhetsområde vård- och omsorg och i vissa delar inom verksamhetsområde funktionshinder blir det påtagligt.

"Förstått att det ska komma kritik"

Det som det nu riktas kritik mot är delar ur ett stort omställningsarbete inom kommunen. Förändringen ska vara klar och genomförd 2021 för alla delar. Cheferna säger att man var förberedda på en kritikerstorm.

– Vi har full respekt för att medarbetare som blir berörda av flertalet åtgärder upplever en negativ reaktion. Mycket av förarbetet har värderats mellan brukare, medaretare och ekonomi. Så långt det går har vi försökt att ha alla perspektiv och att det ena inte får överta det andra om man säger så. Uppdraget är att klara det här för våra brukare, men självklart har de här delarna funnits. Vi har förstått att det ska komma kritik, det har alla gjort.

Hade ni väntat er den här mängden kritik?

– Det hade jag nog beräknat. Jag har fått nöjet att vara med i många år och det här är en av de största omställningarna jag har varit med om och troligen kommer att vara med om. När medarbetarna ger uttryck för att ingenting är 100 procent klart, så känns det jätteskönt att de har förstått det. Det kan bli förändringar hela tiden. Vi kommer att jobba med det här inom de närmaste fem, sju, tio kommande åren aktivt. Vi ska organisera oss och förändra oss för att klara av de här delarna i längden.

"Tror stenhårt på omställningen"

Inom verksamhetsområde funktionshinder har 27 av de deltidsanställda tackat ja till en heltidsanställning. 39 har tackat nej. Inom verksamhetsområde vård- och omsorg har 29 tackat ja och 80 tackat nej. Sedan tidigare hade 39 respektive 50 redan heltidstjänster.

– Det är svårt att veta vad man ska förvänta sig, men jag är positiv till att så många i ett förstaläge väljer att gå upp. Det bekräftar att det är väldigt många som accepterar ett sådant erbjudande när man får chansen. Jag tror stenhårt på omställningen och tror som helhet, med alla delar av tråkigheter, att det är helt rätt.

Under 2018 är det just vård- och omsorgsboendepersonalen och funktionshinderpersonalen som berörs. Övriga verksamheter kommer in under 2019 och 2020.

– Nästa etapp blir äldreomsorg hemtjänst 2019 och det blir samma förfarande om erbjudande som går ut då. 

Sker inom befintlig budget

Förändringarna ska ske inom befintlig budget. Socialnämnden har inte tilldelat cheferna några nya pengar att använda av den enkla anledningen att det inte finns några.

– Det gör att det blir en stor utmaning. Det är väldigt tydligt, vi vet att det inte finns mer pengar att omfördela, säger socialchefen Anette Nilsson.

Robert Lindström:

– Det är inte längre bör, det är ska om att samtliga nyanställningar ska vara på heltid. Innehar man en 75-procentig tjänst och av någon anledning går hem, av studier eller föräldraledighet, så spelar inte behovet någon roll. Då ska vi tillsätta på heltid. Det gör vi att vi den 1 december ökar volymen med 56 medarbetare som har tackat ja. Vi kan beräkna pensionsavgångar, men om fler lämnar, den volymen kan vi inte beräkna.

Anette Nilsson säger att heltidsnormen är eftersträvansvärd.

– Vi har full respekt för att schemat ligger nära privatlivet, att personer blir missnöjda med det men vi vill vara en arbetsgivare som erbjuder heltid. Det i sig är en attraktivitet och grunderna för det är väldigt starka. Det är därför vi har gått vidare med det. Människor ska kunna ha en heltidstjänst och det är en jämstäldhetsfråga, en fråga om pension och att ge den möjligheten är oerhört viktigt.

Tror ni att kritiken mot det här kommer att lägga sig?

– Förändringar är inte enkla. Man har olika förutsättningar och effekterna blir varierade på olika arbetsplatser. Vi eftersträvar en delaktighet när det gäller schemasättnng och vi vill att den delen ska vara så arbetsnära som möjligt. Men vi har väldigt olika enheter och olika brukare har olika behov. Det blir svårt att generalisera det.

"Det är sorgligt"

En del i kritiken har varit att medarbetare nu kommer behöva hoppa runt på olika enheter, där de vanligtvis inte jobbar.

– Det är synd att det uppfattas så, det kanske inte överensstämmer med verkligheten. Men det är ett arbete vi får ta på oss om att rätt information sprids. Vi har inte för avsikt att våra medarbetare ska kastas mellan olika verksamheter. I första hand ska den eventuella övertaligheten kunna hanteras på den egna enheten. Det är absolut olika byggnader och olika brukare, men själva arbetet utförs ganska likvärdigt. Vi måste hela tiden stämma av, vad gör vi bra, vad gör dig trygg och vad gör brukarna trygga. Det blir ett fortlöpande arbete som hela tiden ska utvecklas, säger Robert Lindström.

Ulrika Brorsson, verksamhetschef för verksamhetsområde funktionshinder, säger att man redan i dagsläget har medarbetare som rör sig mellan de olika enheterna. 

– Man kan gå mellan en gruppbostad och en annan. Men vi kommer självklart stämma av med de medarbetare som är på en annan enhet. Medarbetare och brukare ska hela tiden känna sig trygga.

Det pratas om att det ska bli färre händer och ansikten i vården. Finns det inte en stor risk för att det blir fler i och med det här?

– Det här är vår möjlighet att organisera det här. Vi har många timavlönade medarbetare som täcker den frånvaro vi har. Nu vill vi växla ut det mot tillsvidareanställningar på heltid. Förhoppningen är att kunna minska användandet av timavlönade helt enkelt. Kontinuiteten bör bli bättre med färre timavlönade. Vi har många fruktansvärt duktiga timavlönade, men medarbetare med lång erfarenhet inom verksamheterna kan tillföra enormt med sitt kunnande och den kompetens de har, säger Robert Lindström. 

Det kan bli så att vissa får jobba till 22 och sedan ska börja jobba vid sju på morgonen igen. Hur tänker ni kring det?

– Det är en aspekt att följa upp hur man har lagt scheman. Det finns en schemateknisk del här som jag ser som möjlig att motverka det som beskrivs. Man kan jobba dag och sedan kväll istället för kväll och sedan dag. Då försvinner den effekten.

Missnöjet verkar brett och många har funderingar på att sluta. Kan ni inte hamna i en svår sits till följd av det?

– Det kan säkert finnas medarbetare som väljer att göra annat. Det återstår att se om det blir. Alla förändringar gör att människor får nya aspekter att fundera kring. Men vi ser att om vi lägger ut en annons på heltid kontra deltid, så finns det ett betydligt större urval på heltid. Jag tror att det här är rätt väg att gå för att attrahera nya medarbetare, allrahelst de yngre. 

Menar du att det skulle gå att ersätta de anställda som i sådana fall väljer att sluta?

– Beroende på hur du uttrycker det, så kommer det finnas människor som kanske lämnar sina tjänster. Men det är sorgligt, vi vill väldigt gärna ha kvar våra medarbete. Vi vill att de stannar, men det kan vi inte veta innan, säger Robert Lindström och Anette Nilsson.

Men ni menar att det finns ett så stort intresse för en tjänst att det inte behöver bli ett problem om medarbetare säger upp sig?

– Inte i dagsläget, även om det alltid är ett problem om man slutar. Det spelar roll för oss. Vi vill ha kvar våra medarbetare, men heltidsresan är nödvändig. Det är mycket lättare att rekrytera med heltidstjänster.

"En laglig rätt"

Årsarbetstiden har också tagits bort inom vård- och omsorgsboende. Det är en av de saker man är kritisk mot från medarbetarhåll.

– Det är en fråga som skiljer sig åt mellan verksamhetsområdena. Inom vård- och omsorg har man valt att inte förlänga några överenskommelser om årsarbetstid för 2019. Detta för att gemensamt gå igenom grundavtalets former och dess tolkningar. Vi har inte haft en likvärdig hantering av avtalet inom verksamhetsområdet. Årsarbetstidsavtalet finns kvar i kommunen som arbetstidsmodell och en gemensam tolkning och hantering behöver råda för att göra nya överenskommelser framöver. Det kommer framöver troligen att vara det som varit tidigare, att en del arbetsplatser har överenskommelser om årsarbetstid medan andra arbetsplatser inte har det, säger Anette Nilsson.

Medarbetarna som Dagens Vimmerby träffade ville vara anonyma på grund av rädsla för eventuella repressalier. 

– Det är jättetråkigt om man som medarbetare känner att man är rädd för att framföra kritik. Det är både en laglig rättighet och en förutsättning för att driva en förändring framåt. Vi hoppas på att gemensamma diskussioner leder till bättre lösningar. 

"Inte alls"

Robert Lindström säger att det inte finns något i det här som man ångrar.

– Jag kan inte känna att det är något som har blivit fel eller inte följer det syfte och mål vi har. Det är jättetråkigt att det skapar negativa känslor, det är inget vi önskar, men vår beräkning var också att det här kunde skapa negativa känslor för vissa individer. 

Andra kommuner har stoppat planerna eller lagt dem på is. Några sådana tankar finns inte i Vimmerby.

– Nej, inte alls.