Löneskulden till asylboendets anställda: 66 000 kronor

Det är becksvart ute och kaffet är starkt. John Hill svarar lågmält på frågan. 

– Jag har inte kunnat göra någonting. Jag använde alla mina pengar till bensin för att ta mig hem och hit. Jag har inte kunnat stämpla eftersom jag har jobbat, men eftersom jag inte har fått någon lön så har det blivit skit av allt. Det går inte att få någon hjälp heller. Jag vet att en fick be anhöriga om hjälp när pengarna inte kom. 

Han blir tyst, tar en klunk kaffe. Han är inte ensam. 

Nu träder åtta personer som arbetat på asylboendet Bed & Breakfast i Vimmerby fram och berättar om smutskastning och uteblivna löner. 

Varken John Hill, Mikaela Forsberg, Ann-Louise Mårth-Stenman, Gina Hill Ingemarsson, Abdulkabir Mohsini, Jenny Hill, Erika Hanström eller Anna Hermansson har fått korrekta avtal, den lön de haft rätt till – eller, i vissa fall, någon lön över huvud taget.

Ger sin historia

Det är en onsdag i december. Det är ungefär en och en halv månad sedan asylboendet Vimmerby Bed & Breakfast, eller Svenskt Asylboende som det döpts om till, som Henrik Samuelsson stod som ägare för, fick stänga efter en oanmäld inspektion av Räddningstjänsten. Tillsynen visade på omfattande brister i brandskyddet, dålig ventilation och felaktig användning enligt bygglovet. Det gjorde att de asylsökande helt enkelt fick flytta till nya platser. 

Då hade boendet varit öppet i drygt två månader.

Jag sitter ned med fem personer som jobbade på boendet. De vill ge sin historia om vad som hänt.

Ann-Louise Mårth-Stenman var ansvarig på boendet, säger hon. 

– Jag vet inte vart jag ska börja. Det är så mycket som gått fel: pappersbarbete, löner, smutskastning, hot. Jag var chef fast ändå inte. 

Hon hade flera gånger efterfrågat anställningsbevis. Men fick inget. 

– Jag hade inte fått papper, men jag gick dit för de boendes skull. Annars hade de inte fått mat eller någonting. Han visste att jag skulle gå dit oavsett.

Det var hon som plockade in flera av dem som vi pratat med. Hon var tvungen att göra det, säger hon. Henrik Samuelsson har nekat till att de över huvud taget satt sin fot på asylboendet eller att de jobbat för honom, menar hon. 

– Jag har inte gjort något utan hans vetskap vad han än säger. Jenny och Mikaela jobbade där innan och Gina tog han in via Arbetsförmedligen för att hon skulle få arbetsträning. Erika och John kom in tidigt och han har träffat dem flera gånger. Abdulkabir och Anna kom genom en annons på Arbetsförmedlingens platsbank och han vet att de finns. Han kan försöka ljuga hur mycket som helst, men vi är flera som vet sanningen.

570 timmar

Totalt är det 570 timmar, eller 66 000 kronor, som inte utbetalats. 

– Jag jobbade 257 timmar på 24 dagar och skulle haft 26 000 efter skatt. Men han drog bara bort 15 av dem och sa att det var obehöriga inköp. Jag gick och köpte snabbmakaroner och en pastasås den dagen soppan var så vedervärdig att den inte gick att äta. Det tog han bort 5 762 kronor för. Det kostade 176 kronor. 

När hon var på boendet för att skriva ut mejl från jobbdatorn som bevis visade det sig att datorn hade tagits i förvar. 

– Mycket har skötts muntligt, men det finns mejl. Dessa var på jobbdatorn och jag försökte skriva ut papper, men då hade han tagit datorn i förvar. Jag har inte gjort något fel och jag vågar göra det här. 

För några av dem handlar det om två dagar som de jobbade på boendet. För vissa är det längre. Abdulkabir Mohsini jobbade i två veckor – men fick inte en krona för det. 

– Tyvärr fick jag ingen lön. Jag har ringt ägaren, men han säger bara att jag inte hade något papper. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, jag har försökt att få hjälp av kommunen. 

I dag jobbar Abdulkabir på Oxgården i stället, där han får korrekt lön och trivs jättebra. 

Mikaela Forsberg började jobba på vandrarhemmet på sommaren. När hon inte fick ut sin lön hotade hon med att gå till tidningen. 

– Det var semesterersättning och övertidsersättning, men det hände grejer när jag hotade med att gå till tidningen. Nu fattas bara 1 000-1 500 kronor, men dessa kommer jag aldrig få. 

"Borde få näringsförbud"

Alla åtta bär på liknande historier. Antingen har de fått mindre lön eller ingen lön alls. Korrekta papper har inte existerat. 

– Jag hoppas att han får näringsförbud. Han ska inte få driva verksamheter. Utan oss hade hans boende inte gått runt alls, men han förnekar att vi varit där. Han kommer undan med det och jag hoppas att han aldrig mer får öppna, säger Ann-Louise Mårth-Stenman. 

Övriga håller med. 

– Får han öppna igen är det förskräckligt. 

Dagens Vimmerby söker Henrik Samuelsson, som till P4 Kalmar sagt att han inte vet vilka personerna är.