Kommunen deltog i utbildning för hållbar utveckling – hade FN-besök

Det var tidigare i år som det blev klart att Vimmerby kommun deltar i projektet Glokala Sverige. Vimmerby var då en av drygt 80 kommuner och regioner som antagits i projektet.

Glokala Sverige är ett treårigt utbildnings- och kommunikationsprojekt som drivs av Svenska FN-förbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med stöd av Sida.

– Det handlar om att sprida kunskap och engagemang om Agenda 2030 och att implementera det i sina verksamheter. Vimmerby är den första kommunen i Kalmar län vi kommer till, säger Malin Åberg Aas, från det svenska FN-förbundet.

Att besöket och utbildningsinsatsen anordnades samtidigt som hållbarhetsdagarna på gymnasiet var förstås ingen slump.

– Det var riktigt bra att vi kunde få till det. Det blir en bra blandning av ungdomar, allmänheten, politiker och tjänstemän, säger Arvid Lindblad, hållbarhetsstrateg.

"Ligger bra till"

Kommunalrådet Ingela Nilsson Nachtweij (C) hade tryckt på för att flera politikerkollegor skulle delta.

– Det här är ett jätteviktigt statement från FN-förbundet och SKL. Det vi från kommunens sida går in med är vår tid och vårt engagemang, säger hon.

Under utbildningsinsatsen blev det föredrag, diskussioner och workshops.

– Vi kopplar Agenda 2030 till tidigare globala målsättningar. Sedan görs en koppling mellan de kommunala verksamheterna och avslutar med en omvärldsbevakning.

Hur ligger Vimmerby kommun till?

– Jag tycker att Vimmerby ligger bra till. Vi jobbar mer noggrant och har exempelvis satsat på kraftvärmeverket, laddstolpar och biogas. Vi har jobbat mycket med miljöfrågor och social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det sociala är en förutsättning för de andra.

Arvid Lindblad säger att Kolada (kommun- och landstingsdatabasen, har tagit fram nya nyckeltal där man kan följa sitt resultat.

– Men det blir väldigt smått att följa en kommun och de nyckeltal som finns, men det skapas en erfarenhet av att använda dem och titta på dem i projektet.

"Får lyssna på de unga"

I de globala målen är förstås även de ekonomiska och sociala aspekterna jätteviktiga.

– Det handlar om allt och den sociala hållbarheten är jätteviktig. Som ett välfärdsland är vi kanske bättre på den sociala hållbarheten, men det är helt odelbart. Man kan inte plocka ut någon punkt. Det är många parametrar i det, säger Anders Degerman, folkhälsosamordnare, och fortsätter:

– Klarar vi inte miljön, klarar vi inte folkhälsan. Det hänger ihop och vi måste jobba med allt.

Ingela Nilsson Nachtweij säger att hållbarhetsdagarna är ett kvitto.

– Det är ett samarbete mellan ungdomarna och lärarna. Vi ser aktiviteter hos låg- och mellanstadiet också. Det är en hel del på gång och vi äldre får ta inspiration och lyssna på den yngre generationen.