Martin Ek säger att kommunen ska titta närmare på hur det ser ut lokalt framöver.
I veckan bjöds en mängd aktörer in till en heldagsutbildning med religionshistorikern Jeanette Ohlsson Carlborg. Hon pratade om hedersrelaterat våld och förtryck och det är något som har blivit en verklighet även i Vimmerby.
– Vi håller ständigt på att kompetensförsörja kring hedersvåld och våld i nära relationer. Vi har i tre års tid satsat mycket på att utbilda de tjänstemän som jobbar med de här personera, så som socialsekreterare och så vidare. Men vi behöver utbilda den breda massan i kommunen och andra huvudmän på mer generell kunskap. Överlag behöver vi höja kunskapen kring de här frågorna, säger Martin Ek, verksamhetsutvecklare för individ- och familjeomsorgen samt samordnare för våld i nära relationer.
Har kommuner varit för naiva i de här frågorna?
– Kommunerna styrs mycket av den agenda som riksdag, regering, socialstyrelse och skolverk sätter. Det är absolut så att Sverige har varit naiva i integrationsfrågorna och tillåtit att en del subkulturer vuxit fram. Det är kulturer där egen lagstiftning inom släkten får råda, att det inte blir transparent utan att man löser det i klanen. Det sker i skymundan och i hemlighet. Det är ett misslyckande och någon form av naivitet.
Fåtal ärenden per år
Just nu försöker man se över hur stort problemet med hedersrelaterat våld och förtryck är i Vimmerby kommun.
– Hur stort problemet är, är något vi brottas med just nu eftersom vi inte riktigt vet. Vi har ett fåtal ärenden per år, men tror att det är mycket mer förekommande än vi ser. Det har vi fog för att tro om vi tittar på nationell statistik, då bör vi ha fler som upplever att de lever i en hedersförtryckande familjesituation.
Tror du att den generella bilden är att hedersförtryck inte förekommer i Vimmerby?
– I takt med mer kunskaper förstår man nog att så är fallet av allt att döma, men har man inte kunskap eller är insatt i vad det är och att det är patriarkala system i det fördolda, så tänker man nog att det är frid och fröjd. Vi ser att unga kvinnor går i slöja, burka eller niqab – är det förtryck eller en familjekultur som är okej? Det är nog det man kan se tydligt. I takt med ökade kunskaper kan man förstå att hedersförtryck är strukturer som hindrar människors fria vilja, demokratiska rättigheter och att själv bestämma vem man vill bli kär i, vem man vill gifta sig med, vilka kompisar man ska ha eller om man vill spela hockey eller fotboll i Vimmerby.
"Ständiga tankevurpor"
Martin Ek tror att det har funnits en konflikträdsla som gjort att det inte har tagits tag i hedersförtrycket på största allvar tidigare.
– Det här är familjesystem som går stick i stäv med den svenska bilden av familjen och samhället, och vilka val och rättigheter man har. Det blir ständiga tankevurpor när det gäller att förstå vad det kommer från. Det har nog funnits en svenskhet i oss med konfliktsrädsla, att vi inte vågar vara så tuffa eller tydliga vi behöver vara. Det här handlar om mänskliga rättigheter, om åsiktsfrihet och en fri vilja att själv välja. Men det är också en fråga om hur långt man ska ha respekt och när man tydligt behöver markera att här går det inte längre. Det är en träning som enstaka medarbetare blir bättre på. Vi har några ärenden per år och ju mer vi utbildar om det, desto skickligare blir vi att visa var gränserna går. Det är känslosamma och kraftfulla ärenden eftersom det är familjebildningar vi vill ändra.
Jobbar ni uppsökande i dagsläget?
– Vi har ingen uppsökande verksamhet i dag utan hanterar de ärenden vi får till oss. Det bästa forumet att jobba förebyggande är i skolmiljö, där man arbetar med alla barns lika värde, barnkonventionen och barns rättigheter. Det är den bästa förlängda arm kommunen har.
Lokal undersökning
Nu finns en treårsplan på att göra en gedigen lokal undersökning.
– Vi hoppas att den ska kunna hålla nationellt, att den ska vara så gedigen och bra gjord. Vi behöver få det mer lokalt synligt hur många som upplever att de lever i hederskultur eller upplever sig förtryckta, så att vi kan agera på ett annat sätt. Det är inte förankrat än, men ambitionen är det. Vi behöver jobba mycket bredare än vi gör nu, det handlar om alla verksamheter. Men främst behöver vi få bättre lokal koll och kartlägga hur vanlig förekomsten av att man lever i hedersförtryckande familjebildning är. Det kan bli en motor för framtida planeringar, säger han och fortsätter:
– Vi måste bli bättre på att våga fråga, våga vara bråkiga och ifrågasätta.
Heldagsutbildningen var som en uppstart för det treårsprojektet. Förutom socialtjänsten fanns även barn- och utbildningsförvaltningen, folkhögskolan, lärcenter, Vimarhem och Polisen på plats.
– Det här är som en första utbildning för en bredare publik.