Carl-Wiktor Svensson ser länsstyrelsens ändrade naturreservatsföreskrifter som en delseger för de enskilda skogsägarna. Foto: Ossian Mathiasson/Arkiv
Moderatpolitikern och skogsägaren i Mörlunda, Carl-Wiktor Svensson, JO-anmälde länsstyrelsen och flera andra myndigheter för deras passivitet när det kommer till bekämpning av granbarkborrar i Kalmar läns naturreservat i november förra året.
Han anser att nonchalansen har orsakat skada för enskilda skogsägare sedan den rekordtorra sommaren 2018, som orsakade en massförökning av granbarkborrar. Det strider just därför mot grundlagen för den enskildes egendomsskydd.
"Många har skadats"
Nu kommer ett viktigt besked för länets skogsägare då länsstyrelsen ändrar skötselplanerna för 25 naturreservat. Åtgärderna görs för att minska risken för spridning av granbarkborren.
– Jag har kämpat i både med- och motvind i över ett år. Det är en viktig delseger. Det är många enskilda skogsägare som påverkas av den passivitet som länsstyrelsen har haft sedan 2018. Många har skadats av att länsstyrelsen inte har gjort någonting i reservaten, säger Carl-Wiktor Svensson.
Partiledare var på besök
Det har som sagt varit en lång kamp som äntligen ger resultat och upprättelse. I oktober förra året kom Moderaternas partiledare Ulf Kristersson till Hultsfred för att med egna ögon se granbarkborreskadad från en helikopter. Svensson berättar att han har varit involverad i sju-åtta politikerträffar i skogen och skrivit över 20 debattartiklar i ämnet.
– Det är helt klart en bekräftelse på att det är ett problem i dessa områden, det har man inte erkänt från myndighetens sida tidigare. De har börjat att svänga i frågan, det har man framför allt börjat göra sedan det nya regleringsbrevet, som kom i december, och de ändrade reservatsföreskrifterna. Man kan fråga sig varför de ska ändra reservatsföreskrifterna om det inte är ett problem runt reservaten?
"Situationen har eskalerat"
Han berättar att problematiken är störst i grandominerade naturreservat där man inte har gjort åtgärder samtidigt som situationen har fått eskalera ytterligare.
– Situationen har eskalerat väldigt mycket runt områdena som blev drabbade 2018. På grund av statens passivitet så har många lidit stor skada. Det finns snart inte något substrat kvar för granbarkborrarna att äta, då kommer granbarkborrarna sprida sig ännu mer till omgivningen. Det kommer drabba närliggande markägare väldigt hårt.
Du tycker att de ändrade föreskrifterna kommer försent?
– Ja. Vi har påtalat det i ett och ett halvt år, till och med före det stora utbrottet 2018. Det har blivit ett särskilt stort problem just nu. När man har valt att inte göra några stora insatser och samtidigt satsa stora pengar, nästan 400 miljoner 2018, på att lösa in ännu mer skog i stället för att bekämpa granbarkborren så många har känt en stor uppgivenhet kring statens brist på agerande.
Hur går du och alla andra markägare vidare?
– Att förändra reservatsföreskrifterna var ett krav för att man skulle få möjlighet att göra åtgärder i reservaten. Det sågade länsstyrelsen så sent som för ett halvår sedan, det är intressant att se att de faktiskt kan ändra sig. Jag får ändå ge länsstyrelsen en eloge, att man backar från sin tidigare linje och att man vidtar försök till förändringar.
"Inte velat erkänna problemet"
Även om länsstyrelsen ändrar reservatsföreskrifterna så berättar Svensson att situationen i skogen har förvärrats.
– Sedan 2018 har situationen eskalerat så pass mycket så många markägare har lidit skada och lider skada på grund av statens tidigare passivitet. Hade man tillsatt medel för att bekämpa granbarkborren, som vi sa initialt, så hade det varit en mer kostnadseffektiv åtgärd för att begränsa skadan. Då hade vi inte behövt stå där vi är i dag. Många av åtgärderna som man nu planerar att göra hade kunnat göra redan 2018 eller 2019. Tyvärr har man inte velat erkänna problemet.
Ersättningsfrågan kvarstår
Han ser det som en viktig delseger för det enskilda intresset.
– Det är också ett erkännande av att länsstyrelsen inte bara ser det till allmänna utan också till det enskilda intresset. Det är viktigt att man gör det. Staten måste föregå med gott exempel och tillsammans ska vi bekämpa odjuren.
Ersättningsfrågan till markägarna återstår, enligt Carl-Wiktor Svensson.
– Markägare måste få ersättning för situationen som har varit och kommer fortsätta på grund av att det har eskalerat på grund av passiviteten. Den ska vi kämpa vidare med.
Beslutet kring reservatsföreskrifterna går att överklaga fram till den 23 maj.