Peter Knutsson tror att otryggheten beror på en obefogad rädsla för de asylsökande.
40 procent av eleverna i årskurs åtta svarar att de inte alltid känner sig trygga på fritidsgårdar. 2009 kände sig 91 procent alltid trygga. – Undersökningen gjordes samtidigt som de asylsökande kom till Fabriken. Fast det inte fanns fog för det så kände sig många osäkra, säger Fabrikens Peter Knutsson.
Mest anmärkningsvärt i den Lupp-undersökning som Dagens Vimmerby gått igenom är de ungas känsla för hur tryggt det är i Vimmerby. Och det som verkligen sticker ut är förändringen när det gäller tryggheten på fritidsgårdar i kommunen. För sex år sedan kände sig nio av tio alltid trygga på fritidsgården och 2012 kände sig sju av tio alltid trygga. Men den här gången svarade bara fyra av tio att de alltid känner sig trygga på fritidsgården. Allaktivitetshuset Fabriken är den stora fritidsgården i Vimmerby.
– Ofta är det så att de som inte är trygga på fritidsgårdar är de som inte besöker den. Det är många som går på fritidsgårdar, men det är också många som har andra fritidssysselsättningar än att gå till fritidsgården, säger Anders Degerman, enhetschef för ungdomsverksamheten i kommunen.
Men ungdomschefen lyfter också fram en annan anledning till otryggheten.
– Naturligtvis är det anmärkningsvärt, men när man gör undersökningar som den här så måste man se sammanhanget. En enkät är en ögonblicksbild och det här var oktober 2015. Det var mitt under den stora flyktingströmmen och vi hade många nyanlända som kom och besökte Fabriken. Det blev fler som besökte Fabriken och den plats man hade haft kanske man inte hade kvar. Jag tror att det var en del av orsaken, säger Anders Degerman.
"Kände sig osäkra"
Peter Knutsson är fritidsledare på Fabriken och delar Degermans bild.
– Jag tror att det spontant beror på att det under hösten samtidigt som undersökningen kom många asylsökande till Fabriken. Många kände sig osäkra utan att ha fog för det. Det var nya människor som de inte kände och vi tappade rätt många undomar under den här tiden, säger Peter Knutsson.
Några större incidenter ska dock inte ha skett.
– Det var någon incident när några gick in till tjejer som dansade och ville ta bilder. Då blev de lite otrygga, men det redde vi ut. Det var ingenting. En gång var det tumult utanför, men det var de asylboende som stoppade det. Det känns som att det handlade om en rädsla för något man inte riktigt visste vad det var. Den här klassiska rädslan för det okända.
Är det inte ett misslyckande att 60 procent inte känner sig trygga?
– Det är aldrig kul att de känner sig otrygga, men jag tycker att vi gjorde ett bra jobb med det. Jag tycker inte att det är något misslyckande, men det blev lite kulturkrockar. Delvis handlar det om att de som kom inte var vana med att tjejer var på fritidsgården och att de inte visste hur de skulle hantera det. Men det handlar om att förklara för dem att så här är det i Sverige, här är det jämställt.
Kommer ni att förändra något i höst?
– Vi har pratat om det, men vi vet inte heller om det kommer nya asylboende till Oxgården. Vi ska ha planeringsdagar och då står det här med på agendan.
Vad kan det bli för förändringar?
– Vi kanske inte ska låta alla vuxna komma, vårt fokus måste vara ungdomar. Det vi har diskuterat är att vi måste hitta ett annat ställe där de vuxna kan vara. Det måste vi jobba mer med också. Egentligen är det kanske inte vårt uppdrag, men vi har pratat om det.
Vill avvakta
Anders Degerman vill avvakta fokusgruppsintervjuer med ungdomar innan han drar för många slutsatser.
– Vi gör alltid fokusgruppsintervjuer med ungdomarna och då kan det ge en helt annan bild än den vi trodde ibland. En gång fanns det en stor oro för att åka buss och då trodde vi att det berodde på att många missbrukare åkte. Men i stället handlade det om att det var så mycket folk att man fick sitta bredvid någon man inte känner.