Kvalitetssamordnaren efter raset: "Att sikta lågt leder inte till utveckling"

Först rasade Vimmerby kommun i Lärarnas Riksförbunds skolranking. I dag kom också nästa dystra besked – Vimmerby tappar från 217:e plats till 267:e på Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommun. 

Barn- och utbildningschefen Birgitha Sahlin är på möte i huvudstaden och i hennes ställe besvarar kvalitetssamordnaren Bertram Stenlund Fridell våra frågor. 

Han anser inte att man ska lägga för stor vikt vid rankingen, där Vimmerby alltså är bland de sämsta skolkommunerna i hela landet. 

– Det som är tydligt i alla rankingar är att små förändringar, till exempel i elevresultat ger stor effekt för en så relativt liten kommun som Vimmerby. Det gör att vissa kriterier som drar ner resultatet ena året kan ligga högt nästa år, även om det faktiska resultatet inte ändrats så mycket. Det gör att vi bör vara försiktiga med alla rankingar, oavsett åt vilket håll de pekar, skriver Bertram Stenlund Fridell i ett mejl. 

"Svårt att analysera"

I fjol störtsjönk Vimmerby kommun från plats 97 till 217 i Lärarförbundets ranking. I år fortsätter fallet. 

– Det är svårt att analysera resultatet i rankingen, eftersom Lärarförbundet använder ett komplext sätt att räkna ut rankingen på de olika kriterierna. De data de använder är ofta inte den som finns i nationell statistik och det sätt de räknat på går inte att efterlikna. Därför kan vi inte se exakt vad som ligger bakom alla förändringarna. 

Vad är anledningarna till att Vimmerby prenumererar på bottenplaceringar?

– De olika rankingarna som presenteras under året bygger till viss del på samma faktorer, vilket gör att om vi sjunker i en, så sjunker vi i övriga rankingar också. Ett exempel är att andelen elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen 2015 var lägre än förväntat, vilket sedan påverkar flera kriterier i rankingarna. Detta värde såg mycket bättre ut nu 2016. 

"Tvärt emot den faktiska utvecklingen"

Trots att Vimmerby ånyo tappar och hamnar längre och längre från toppkommunerna, tycker inte Stenlund Fridell att rankingen överensstämmer med verkligheten.

– Utvecklingen av flera kriterier i Lärarförbundets ranking är tvärt emot den faktiska utvecklingen. Till exempel ökade resurserna i grundskolan för undervisning, läromedel och utrustning mellan 2014 och 2015. Andelen elever i gymnasiet som tog examen på högskoleförberedande program ökade med hela 13 procentenheter mellan 2014 och 2015. De kriterier som bygger på faktorer sjunker trots det i rankingen.

Förra året rankades lärarlönerna som de fjärde lägsta i hela landet. Vimmerby har klättrat något, men hamnar på plats 262 i rankingen.

– Vad gäller lönerna analyserar vi och jämför lönerna för olika kategorier varje år för att se om det behövs göras extra satsningar på någon grupp. I den statistik som vi har tillgång till kan vi se att medianlönen ökade mycket för lärare i grundskolan mellan 2014 och 2015. Denna ökning var betydligt större än för de kommuner som vi har statistik för i länet.

"Verkar inte gett effekt"

Vimmerby rankas på plats 249 som avtalspart. Det förvånar kvalitetssamordnaren. 

– Det som vi behöver ta ett extra varv och analysera är varför Lärarförbundet rankar kommunen som avtalspart så lågt. Diskussioner kring detta fördes redan förra året, men verkar inte ha gett någon effekt.

Vimmerby hamnade ännu sämre i Lärarförbundets ranking gentemot Lärarnas riksförbunds dito. 

– Fackförbundens rankingar är en partsinlaga och det är inte upp till oss att ranka vilken vi tycker bäst om.

Bör målet om att vara bäst i landet 2020 slopas eller tonas ned?

– Tittar vi på de faktiska siffrorna så går resultaten sakta men säkert åt rätt håll inom de flesta områden. Här gäller det att hålla i och fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna sätta in resurser och åtgärder på rätt ställe i rätt tid. Det gäller att, precis som inom alla verksamheter, att ha ett högt mål att sikta mot och steg för steg jobba mot målet. Att sikta lågt leder inte till utveckling.