Kristina Alsér är ordförande i Tillväxtverket.
Foto: Arkivbild
Tillväxtverket inrättades som en ny myndighet 2009. Innan coronapandemin var det nog inte den myndighet flest svenskar tänkte på, men under pandemin har Tillväxtverket, som hanterar stödet till korttidsarbete, uppmärksammats mycket. Det har förstås varit en omvälvande tid för myndigheten vars ordförande är från Vimmerby.
Företagaren Kristina Alsér, tidigare landshövding i Kronoberg, är ordförande.
– För Tillväxtverket har det varit det absolut största uppdraget under 2020. Man har kraftsamlat och i princip fördubblat antalet medarbetare. Organisation och system har byggts samtidigt som stöd hanterats och betalats ut. Vi brukar likna det vid att vi har byggt rälsen medan tåget har rusat fram, säger Kristina Alsér.
Hur tycker du att arbetet har fungerat?
– Stödet till korttidsarbete, som är det stöd Tillväxtverket hanterar, har varit mycket efterfrågat. Totalt 32 miljarder kronor har betalats ut och 90 000 ansökningar har kommit. Totalt har 580 000 personer varit permitterade under någon del av det gångna året. Såväl Konjunkturinstitutet som Riksbanken har lyft att stödet till korttidsarbete har dämpat antalet varsel och sysselsättningstapp.
"Självklart inte nöjda"
Men kritik har inte saknats. Svenskt Näringsliv har kritiserat Tillväxtverket för långsam handläggning kring stöden och för att inte leva upp till serviceskyldigheten, enligt förvaltningsbilden.
Har det funnits brister i er hantering av stödet?
– Tillväxtverket levererar på det uppdrag som regeringen har gett oss att hantera stödet till korttidsarbete. När vi fick uppdraget 16 mars 2020 byggde organisationen på tre veckor upp en organisation och IT-stöd för att kunna öppna ansökan den 7 april. Några dagar senare började utbetalningen av förskott. Utmaningar har inte saknats. För det första blev det stora ärendemängder och Tillväxtverket har fattat cirka 170 000 ärendebeslut sedan mars ifjol. För det andra har vi behövt förhålla oss till och tolka ny lagstiftning. Regelverket har också ändrats några gånger, vilket påverkat myndighetens hantering.
Krögare, inte minst, har varit ute mycket i media och kritiserat vad de upplever som en långsamhet när det gäller utbetalning av stöden. Hur ser du på det?
– Vi är självklart inte nöjda med att företag får vänta länge. Vi jobbar på alla fronter för att korta handläggningstiderna – vi rekryterar mer personal, vi trimmar handläggningsprocesser och automatiserar så många handläggningsmoment som går. I dag har vi en handläggningstid vid första ansökan på åtta dagar. När det gäller avstämningar då noggranna kontroller ska göras på individnivå, är handläggningstiden cirka två månader. För en mindre del stödmottagare, som behöver utredas noggrannare, kan handläggningstiderna bli längre. Vi har en nära dialog med Svenskt Näringsliv, Visita, Företagarna, Almi med flera i form av veckovisa informationsmöten.
Kommer det kunna gå snabbare framöver?
– Vi har under hela tiden jobbat med att pressa ned handläggningstiderna genom att förbättra våra rutiner och ta in mer personal. Vi tar nu in cirka 250 nya handläggare. Målsättningen är att kunna erbjuda stöd så skyndsamt som möjligt.
"Hårt drabbat Vimmerby"
En annan svår sak är förstås att bedöma hur mycket fusk som skett. Företag som permitterat personal trots att de inte behövt och på så sätt försökt lura systemet är bara ett exempel.
– Vi startade utbetalningarna med förskottsutbetalningar och varefter vi byggt system har vi behövt ta saker i rätt ordning. Först ansökan, sen godkännande och därefter utbetalning. Det blir dubbel handläggningstid. Först betalade vi ut genom att bara kontrollera att det stämde någorlunda och sedan i nästa steg gå igenom vad vi har betalat ut vid slutredovisning. Därefter nya kontroller och där har regeringen varit väldigt tydlig. Det var mycket diskussioner och debatt om att fusket måste stävjas. Vi har haft en jättebra internkontroll och jag känner mig oerhört trygg med att vi täpper till de hål som eventuellt har funnits eller som dyker upp, vilket är naturligt när man bygger ett helt nytt system, säger Alsér och fortsätter:
– Men det här gör naturligtvis att ansökningar som inte är kompletta eller där det saknas något, exempelvis om man har en lönenivå i ansökan och sedan har redovisat andra lönenivåer på andra ställen, då säger systemet ifrån. Vi kan inte se stort medvetet fusk, men vi tror att man gjort fel eller helt enkelt missat. Man ska ha stor respekt för att det här är företag som är hårt pressade. Det här är en extraordinär situation för alla. Vi har en hel avdelning som jobbar med fusk, för det är viktigt att dina och mina pengar går till friska företag som kan överleva och också ska få pengar.
Tillväxtverket har ständiga dialoger med Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och så vidare.
– Många av våra handläggare är också inlånade från de här myndigheterna. Vi har fått in expertkunskap därifrån. Alla som betalar skatt ska kunna känna sig trygga. Det är två sidor av myntet, rädda så mycket det bara går och samtidigt är det statens finanser, dina och mina pengar, som ska gå till uppbyggnad av samhället.
Hur har den här perioden varit för dig som ordförande?
– Att vara styrelseordförande för en myndighet som sedan i mars förra året kunnat betala ut och beviljat stöd som omfattar 580 000 korttidspermitterade känns så meningsfullt. Vi har stöttat svenska företag igenom en svår och turbulent tid och vi ser att stöden har haft effekt. Det har, som du säkert förstår, krävt enorma insatser av både medarbetare, ledning och styrelse. I min egenskap av styrelseordförande ska jag både leda styrelsearbetet, den interna kontrollen, agera som stöd till verksledningen och ha dialog med min uppdragsgivare, det vill säga regeringen. Den dialogen har periodvis varit oerhört intensiv och utmanande men också givande. Jag hoppas att jag med de inspel jag kunnat ge tack vare att jag är så nära företagen, inte minst handel och besöksnäring i hårt drabbade Vimmerby, sått några frön till de insatser vi ser och kommer få se framöver. Till hjälp för företag i Vimmerby och i andra hårt drabbade regioner. Tyvärr tillåter inte statsstödsreglerna att regering, myndigheter eller kommuner stöttar enskilda företag, därför har vi initierat en diskussion både med regeringen och Tillväxtverket om övergripande men konkreta insatser för att stötta hårt drabbade företag – utan att det ses som regelrätta stöd, säger Kristina Alsér.