Rätten tror inte på barnen – pappa frias från åtal för misshandel

I samtal med socialtjänsten berättade en flicka i femårsåldern att hon vid ett flertal tillfällen under våren 2024 hade sett hur pappan till hennes bästa kompis, en jämngammal pojke bosatt i Vimmerby, skrikit åt pojken och slagit på honom.

En specialutbildad förhörsledare höll förhör med flickan och den målsägande pojken. På plats i ett angränsande rum fanns då även vårdnadshavare och en socialarbetare.

"Då fick jag stryk"

I förhöret med den målsägande pojken berättade han bland annat att pappan vid ett tillfälle blev arg på honom när han och hans kompis (flickan) busade för högljutt när hon skulle sova över hos honom.

”Jag kunde inte va tyst så då så då blev han då gick han in å va arg på mig. Sen gick han in å blev arg på mig då fick jag stryk”, har pojken berättat.

"Det är en slags dum sak så det gör jätteont på an så man slår på ansiktet. Han slog hårt. Jag blev ledsen men sen gick det över. Å sen gick han in å sa förlåt”, sa pojken som svar på förhörsledarens fråga vad som hände när han ”fick stryk”.

Frias av tingsrätten

Mannen, som är i 45-årsåldern, har stått åtalad för misshandel av sin son, men i domen som kom på tisdagen frias han helt av tingsrätten.

För en fällande dom i brottmål krävs att domstolen genom den utredning som har lagts fram anser det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den gärning som åklagaren påstår.

Först om åklagarens bevisning är tillräcklig för att uppfylla beviskravet ska den tilltalades berättelse och bevisningen som ger stöd åt denna värderas som motbevisning till det som lagts honom till last.

Barnens berättelse central

I sin dom slår tingsrätten fast att åtalet i princip enbart bygger på det som sonen och hans kompis har berättat, antingen till polis eller till andra vuxna.

”Värderingen av deras uppgifter är därför central för tingsrättens bedömning av åtalet”, skriver man i domen.

Rätten menar också att bedömningen av barnens trovärdighet måste göras utifrån vad som är rimligt att förvänta sig av barn i deras ålder och situation.

"Flytande och otydlig" berättelse

I domen skriver tingsrätten att pojkens berättelse under det filmade förhöret inte har varit särskilt detaljrik.

”Det ska i det här sammanhanget även beaktas att (pojkens namn) inte har synts i bild under stora delar av förhöret, vilket har försvårat värderingens av hans uppgifter”, skriver tingsrätten.

Inte heller flickans berättelse sätter rätten särskilt stor tilltro till, utan den beskrivs som ”flytande och otydlig” på flera punkter.

”Det har varit svårt för rätten att placera de händelser hon har berättat om i tiden. Hennes berättelse har upplevts som tydligt präglad och påverkad av ett barns fantasi”, skriver man i domen.

Tingsrätten anser också att flickans berättelse i flera viktiga delar är oförenlig med pojkens berättelse. Bland annat han det uppges att hon i själva verket ska ha sovit vid det aktuella tillfället.

Har förnekat misshandel

Den tilltalade mannen har vidgått att han den aktuella kvällen blev arg på barnen för att de var vakna sent och väsnades, och att han vid ett tillfälle tog tag i pojkens arm för att tillrättavisa honom. Efter ett tag gick han då tillbaka in till sonen och bad om ursäkt för att han varit arg, skrikit på honom, tagit tag i armen och blivit irriterad, har han uppgett. Att han ska ha slagit sin son förnekar han dock i förhören.

Sammantaget anser tingsrätten att sonens uppgifter inte ges sådant stöd av den övriga utredningen som krävs för att uppgifterna ska kunna läggas till grund för bedömningen. Det här innebär att åklagarens bevisning inte anses vara tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt. Pappans berättelse värderas därför inte av tingsrätten och åtalet ogillas.

Det yrkade skadeståndet på 15 000 kronor avslås också.