Carl Abrahamsson är nybliven Vimmerbybo och nu aktuell med sin första roman på svenska. Foto: Vanessa Sinclair
55 år i Stockholm fick räcka. I april förra året flyttade Carl Abrahamsson till Vimmerby med sin partner. Han stormtrivs i sin nya hemstad.
– Jag har flyttat hit permanent. Jag var trött på Stockholm och ville testa något äventyrligt. Vi ville inte flytta ut i skogen, men vi ville gärna flytta till en mindre stad. Vi letade gamla hus eftersom vi älskar det och hittade Borgmästaregården här. Vi älskar huset och vi älskar Vimmerby, så det var kärlek vid första ögonkastet, berättar Carl Abrahamsson.
Han har ingen koppling till Vimmerby sedan tidigare.
– Det är svårt att förklara varför man känner en dragning åt något håll. Min granne i Stockholm var en gammal dam som tyvärr tog i covid. Hon var kompis till Astrid Lindgren och de båda hade ett förlag tillsammans. Det visar hur liten världen är på något sätt. Kanske spelade det in på något sätt, men jag tror att det var huset som drog mig hit. Jag är väldigt glad att vara här.
Att komma in i en mindre stad kan ibland vara svårt, men så upplever inte Carl Abrahamsson det.
– Jag har fått en jättefin kontakt med många människor. Nu har vi skaffat hund också och då träffar man på hundägare. Det är så gemytligt och trevligt här, så vi ångrar oss verkligen inte. Jag strävar hårt efter att bli lokalpatriot och accepterad, säger han och skrattar.
Första romanen på svenska
Till yrket är Carl Abrahamsson journalist och författare. Det är det den här texten i själva verket ska handla om. Efter att ha släppt två romaner på engelska är det nu dags för romandebut på svenska.
Boken släpps på Vimmerby bokhandel under lördagen, där Carl Abrahamsson finns på plats för att signera boken, som han – kanske inte helt oväntat – tycker är en bra julklapp.
– Jag har skrivit ett tiotal andra böcker, men det har då handlat om sakprosa. Jag har också gjort ganska djuplodande intervjuer med konstnärer om deras kreativa processer. Gränslandet mellan filosofi och konst intresserar mig. Men inte på något tungt sätt, utan jag vill hellre att folk ska läsa böckerna än att det blir akademiskt.
Romanen heter "Codex Nordica" och författaren kallar det för en postapokalyptisk dystopi.
– Den handlar om ett Sverige framtiden. Vissa kanske skulle säga att den är högtravande, men jag har bemödat mig mycket med språket. Jag tycker om ordet otäck och det här är en otäck skildring av Sverige. Allting har fallit samman och man försöker bygga något på nytt. Det är krig och pandemi, något som vi redan sniffat på, och så ligger det i de gamla adelssläkten, de som redan har fideikommissvana, har tagit makten, som de på ett sätt redan har. Folk söker trygghet och då uppstår en form av nyfeodalism. Namnet, Codex Nordica, anspelar på en text som en gubbe har skrivit, som mer handlar om humanistiska ideal i återuppbyggandet av Sverige. Det blir en dynamisk maktkamp mellan system kan man säga, säger han och fortsätter:
– Mitt i smeten finns en kille som heter Hjalmar. Han har haft hand om manusskriptet som hans farfar skrev. Han är en naiv och blåögd kille som hamnar mitt i maktkampen mellan regenten och adelsgubbar.
Är det en bild som är sannolik för Sverige framåt?
– Man har väl en optimistisk ådra som självbevarelsedrift, säger han och fortsätter:
– Men det är inga trevliga tider vi lever i. Vissa saker kryper enormt nära och det har hänt katastrofala grejer förr och kommer säkert göra det igen. Jag är både optimist och pessimist på samma gång.
"Mycket jasägare"
I samband med boksläppet på lördagen kommer Carl Abrahamsson att läsa en bit ur sin nya roman.
– Jag kommer läsa några små stycken från boken och sedan signera och berätta om den.
Vad tror du om mottagandet?
– Jag tror det blir bra med Vimmerbys mått mätt. I Stockholm är det mycket jasägare och ryggdunkningar, men jag tar gärna både positiv och negativ kritik från grannar här eller folk man lärt känna. Jag förväntar mig egentligen ingenting, men jag hoppas att boken faller i god jord hos en del.