Det är koloniträdgården som är skådeplatsen för konstnären Joanna Rytels diktsamling. I verket som debuterar i genren stöts och blöts tillvarons möjligheter och hugskott. Är det en ålderskris som spricker upp och broderas, när vi i den borgerliga undervegetationen sakteliga guidas runt?
Att via innehåll och form glida mellan att bevara denna sedan av början av förra århundrandet framväxande rörelse. För att sedan i presentationen och förpackning samtidigt bryta mot varje vedertaget versmått. Medvetna upprepningar för att man under en tanke skall lyfta blicken från ordens pusslande betydelse. Det tyder på både humor och finess.
*
Med ett barns nyfikenhet vrida på det som inte vridas bör. Att parkera handling och möjlighet på icke helt vedertagna platser. Det ger mellan sidorna en växelverkan som för orden framåt. Sedan låta detta åtagande och spel alternera mellan två huvudstäder. Det gör givetvis att man temporärt och periodvis förskjuter en av de olika scenerna. Och den planen som för tillfället inte förfogar över handlingen, kan i tankens värld lämnas öppen för överraskningar och godtycke.
Hela livets olika stadier går i koloniträdgården på parad. Årstidernas obevekliga makt över liv och död. Mer än en tråd till vårt åldrande samt olika grader och skiftningar av förfall. Delar av meningar lämnar inte helt fristående reflektioner till Berlin och Boye.
*
I kolonilottens slutna universum går det precis som i andra samhällen att favorisera eller begränsa förekomsten av olika namn, original, och artsbenämningar. Vegetationen anmäler sällan varken övergrepp och obsceniteter. Ogräs som konstart eller metafor för den säsongsbetonade förmågan hos vissa element som tillåts växa i frihet. Kort sagt, dyk ner i kirskålen!
Efter avslutad uppgift komposteras ner i kretsloppet eller att tränga in i naturen som i en annan människa. Det nyss nämnda ger mer än en touch av Baudelaire. Den mytomspunna Fru Rytel sätter ord på sin möjliga slutförvaring. Våra protester mot tidens flyende lås är och förblir lama.
Peter Ståhl
Kulturskribent