25 år efter debuten – nu släpper Carolina ny diktsamling

För sex år sedan flyttade Carolina Klintefelt tillsammans med familjen från Ekerö till Mariannelund. Ända sedan barnsben har hon skrivit och efter att ha utbildat sig inom journalistik och kommunikation har hon arbetat med skrivande i diverse olika former. 

Till vardags arbetar hon på Litteraturnod Vimmerby och just i år är det 25 år sedan hon debuterade som författare med diktsamlingen "Som sanden". 

Nästan som ett jubileum släpper hon nu sin andra renodlade diktsamling "Stomgata". 

– Det har varit produktiva år i Mariannelund. Vi har bott här i sex år och det här blir den fjärde boken sedan vi flyttade hit. Det här är tillbaka till starten lite grann med tanke på att jag debuterade med en diktsamling en gång i tiden, berättar Carolina Klintefelt. 

Hur kommer det sig att du gör det här igen?

– Det har nog bara blivit så. Jag har skrivit dikter hela tiden under de här åren och haft med dikter i antologier och andra sammanhang, men det är märkligt med skrivande och det måste passa rätt i tiden. Nu tycktes det göra det och det är svårt att förklara. 

"En enda lång sammanhängande dikt"

Under tisdagskvällen blir det bokrelease för hennes "Stormgata" på bokhandeln i Vimmerby, som ges ut på Narin förlag.

– Det är helt nyskrivet material och en diktsvit. Det är en enda lång sammanhängade dikt kan man säga.

Hur har processen varit?

– Det har varit roligt och gått lätt faktiskt. Temat för den här diktsamlingen är livets villkor i samklang med natur och miljö, skogen och människans plats i den stora helheten. När jag väl började skriva var det som att jag kom in i något slags flöde, säger hon och fortsätter:

– Det har varit en del stormar och när man åker runt har man sett mycket trädfällen och sådär. Temat med storm har varit aktuellt och det finns många andra stormar på ett bildligt plan i vår samtid och det speglas i den här diktsviten, som krig till exempel. 

Skrivit tillsammans med sonen

Under tisdagskvällen medverkar Sara Schwardt, även hon boende i Mariannelund, och tillsammans kommer de samtala om bokens teman kring natur, livsvillkor och miljö. 

– Det är jätteroligt att Sara är med och hjälper mig samtala om boken. Det ser jag verkligen fram emot och jag är jätteglad att bokhandeln öppnar upp för den här möjligheten. 

Hur känns det inför att andra ska läsa och bedöma det?

– Den förra gången var det annorlunda. Då hade jag samlat olika dikter i många år och gjorde ett urval ihop med förlaget. Något liknande det här har jag aldrig skrivit eller publicerat tidigare, men man känner sig alltid lite nervös att ge ut något som man har skrivit. Någonstans lämnar man ut sina egna, innersta tankar och det ska också landa hos dem som läser det. De gör det på sitt sätt och det handlar om ramar och referenser, men jag hoppas att det ska landa väl hos läsaren.

Jobbar du med något annat nu också?

– Den här våren har jag skrivit färdigt ett fantasymanus med min äldsta son. Det är en drakfantasy och då är jag tillbaka med en yngre målgrupp i fokus. Vi har jobbat på den tillsammans och hoppas att den ska bli utgiven.

Att kunna skriva tillsammans med sin son är förstås något hon uppskattar. 

– Det är väldigt roligt. Han fyller 18 i år och vi har tillsammans jobbat med det här i några år och byggt upp den här världen. Att kunna gå i mål med manuset är väldigt roligt och nu hoppas vi att det ska bli bok av det också.