Under tisdagen släppte Svenskt Näringsliv sin årliga mätning av företagsklimatet i landets kommuner. Genomsnittet för Kalmar län är att det sammanfattande omdömet backar något och länet hamnar på elfte av 21 län i Sverige.
Snittet för landets alla kommuner når den högst uppmätta siffran i enkätens 22-åriga historia. I 127 kommuner stiger det sammanfattande omdömet medan det sjunker i 79 kommuner.
Vad mätningen visade i norra länsdelen presenterades av Svenskt Näringslivs näringspolitiske talesperson Johnny Rönnfjord på en träff på Stadshotellet i Vimmerby, där ett flertal politiker och tjänstemän från de tre kommunerna Vimmerby, Västervik och Hultsfred deltog.
– Andra län har haft en mer positiv utveckling än vad Kalmar län har haft. I år hamnar vi under rikssnittet, säger Johnny Rönnfjord.
Av de tre kommunerna i norra länet är utvecklingen värst i Vimmerby kommun. Vimmerby tappar 0,2 betygssteg och hamnar på 3,1 på den femgradiga skalan. Vimmerbys värsta notering är från 2016 då man hamnade på 2,8 i betyg.
Noterbart är att det i Vimmerby skilde hela 1,1 betygssteg mellan politiken och företagets syn företagsklimatet.
– Relativt små förändringar, men det är alldeles för många viktiga frågor som politikers och tjänstemäns attityder, service och bemötande, information och dialog som får låga omdömen. Det är alldeles för stor differens mellan företagens och politikernas bild av hur dialogen fungerar, säger Johnny Rönnfjord.
Helen Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vimmerby, konstaterar att det alltid är tråkigt att sjunka.
– Vi jobbar mycket med frågorna och är ute på företagsbesök för att ta in företagens bild. Jag blir lite konfunderad och får ta mig en funderare till på varför det blir så, säger hon.
En person lyfte att attityden och bemötandet måste genomsyra hela organisationen.
– Det ska det göra och är jätteviktigt. En del saker vi har gemensamt med Hultsfred får vi klart sämre omdöme på. Jag förstår inte varför det blir så olika. Vi gör väldigt mycket, men möjligheten att på ett till två år vända det här blir svårt med den budget vi har. Vi behöver klara av det dagliga i första hand.
Klättrar något
Västerviks kommun tar myrsteg framåt och stiger med 0,1 till betyget 3,4.
– Det är i likhet med förra året relativt små förändringar och bara en av 15 parametrar tappar, och det är positivt. Det finns en tydlig diskrepans mellan hur företagarna och politikerna ser på frågan om osund konkurrens. Det är viktigt att hitta samsyn för att man ska dela samma bild av verkligheten, säger Rönnfjord.
Harald Hjalmarsson (M), ordförande i kommunstyrelsen i Västervik, säger att sänket är hur man uppfattar konkurrens hos kommunala bolag.
– Politiken har en väsentligt mer negativ bild än företagen. Pratar vi oss dit? Vi bör tänka på hur vi kommunicerar det för det sätter en bild och vi har lite att jobba med när det kommer till hur vi själva förmedlar bilder. Kommunikationer och vägar är vi självklart inte nöjda med, men vi kanske inte är sämst i Sverige. Ibland pratar vi oss självförvållat till den här bilden, menar han.
Han är förvisso glad över att kommunen ökar sitt betyg.
– Det är oerhört positivt och vi får bra respons från näringslivet vad gäller dialoger och det är kul att det funkar. Alla kommuner med självaktning vill komma så högt som möjligt i det här.
Oförändrat i Hultsfred
Det sammanfattande omdömet i Hultsfreds kommun ligger oförändrat kvar på 3,3 i betyg. Till skillnad från förra året stiger Hultsfred i ett flertal parametrar.
– Några av de viktiga parametrarna service och bemötande, dialog och information till föetagen stiger. Det är aven positivt att företagen bedömer att utsattheten för brott och otrygghet blivit bättre. Hultsfred är i en positiv riktning och går åt rätt håll, säger Johnny Rönnfjord.
Svarsfrekvensen låg på 49 procent i Hultsfreds kommun och totalt svarade 95 företag på enkäten. Politikernas betyg är, som i merparten av landets kommuner, mer positiv och precis som i Vimmerby var skillnaden markant.
I Västerviks kommun låg svarsfrekvensen på 53 procent och där var det 103 företag som deltog. I Vimmerby svarade 97 företag på enkäten och det gav en svarsfrekvens på 51 procent.
Kompetensförsörjning igen
Trots inflation och rådande konjunturläge bedöms kompetensförsörjningen vara det största tillväxthotet. Det är en bred uppfattning bland en stor andel av landets kommuner och norra länet är inget undantag.
– Att man inte hittar relevant kompetens riskerar att få planerad expansion att utebli och att man går miste om affärer. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt, säger Johnny Rönnfjord.
Han ville även skicka med kommunerna att det finns en stor besparingspotential gällande kommunala upphandlingar. Totalt upphandlade landets kommuner för 500 miljarder kronor förra året. Det bedöms finnas en besparingspotential på mellan fem och 15 procent. Brott mot företag är ett annat stort bekymmer, enligt Svenskt Näringsliv. Bara i Kalmar län kostade brott mot företag två miljarder kronor och fyra av tio företag drabbas av brott varje år.
Den här mätningen ligger till grund för Svenskt Näringslivs ranking som kommer till hösten.