Kommunalrådet om den demografiska utmaningen: "Då måste man anpassa utbudet"

Från millenieskiftet till 2020 ökade försörjningskvoten från äldre tydligt i Vimmerby kommun. Kvoten är ett mått som visar hur många personer i pensionsålder det finns i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. 

För 20 år sedan var denna kvot 37 personer. Numera är det 48. Allt färre ska alltså försörja allt fler. En försörjningskvot på 48 innebär alltså att det går 48 pensionärer per 100 personer i arbetsför ålder.

– Försörjningskvoten från äldre har alltså stigit i Vimmerby. När försörjningskvoten stiger betyder det att färre personer ska finansiera välfärden för fler. Kommunen följer därmed utvecklingen i riket. Sedan millennieskiftet har vi blivit färre personer i arbetsför ålder i relation till antalet äldre i Sverige, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

För några år sedan besökte Roger Molin, analytiker på SKR, Vimmerby kommun och visade upp en alarmerande bild för framtiden och demografin i landet.

– Effektiviseringar må vara trist, men ni måste radikalt effektivisera era verksamheter. Nu krävs något helt nytt, nu krävs det ett språng. Vi har sett sådana språng tidigare med ny teknik. En gång i tiden jobbade 90 procent inom jord- och skogsbrukssektorn. Nu är det 1,5 procent. Digitaliseringen är ert sätt att kunna lösa det. Effektiviserar ni inte, så handlar det om nedskärningar. Skattevägen kommer inte att gå, sa han till fullmäktige.

"Ännu svårare"

Kommunstyrelsens ordförande Jacob Käll (C) är förstås högst medveten om den demografiska utvecklingen.

– Det är så här det ser ut i landsbygdssverige, det är så det ser ut i länet och det är så det ser ut här. Vi får en allt äldre befolkning och det är inga nyheter. Så ser det ut i hela västvärlden. 

Käll ser egentligen inte själva demografin som den största utmaningen.

– Pigga pensionärer är en tillgång och det kan vara förmånligt för en kommun. De två största utmaningarna vi har är kompetensförsörjningen och rekryteringen av arbetskraft. Minskar förhållandet mellan de som jobbar och de som gått i pension, så gör det det ännu svårare. Näringslivet här går väldigt bra, men man behöver ännu fler kompetenta anställda. 

Vad kan man göra för att motverka en fortsatt tydlig utveckling i den här riktningen de kommande tjugo åren?

– Det är väl ungefär det vi alltid pratar om, det gäller att jobba för att vara en attraktiv kommun, ha bra bostäder och bra variation på bostäderna. För att få unga att stanna handlar det om att erbjuda en så bra uppväxt som möjligt. Det är en nyckelfaktor för att unga ska känna sig delaktiga och det pratar vi mycket. Hur ska vi få in ungdomsinflytandet? Det är en viktig sak.

"Anpassa utbudet"

Risken, om man inte lyckas motverka utvecklingen, är en försämrad service till medborgarna, säger Käll bistert.

– Det här är utmaningar som finns i hela västvärlden. Vi måste både försöka motverka det och samtidigt anpassa ekonomi och utbud efter det. 

Vad kan det innebära?

– Om inte trenden vänder eller om man inte kan bemästra det, så måste man anpassa ekonomi och utbud efter det. Men den stora utmaningen är att få arbetskraft hit och att arbetskraften blir kvar. Jag tror man måste fundera på det här på nationellt håll, om kommunerna inte klarar av det och då handlar det om omfördelningar.