Ända sedan den stora ekonomiska krisen 2015 har problemen i Vimmerby kommuns ekonomi blottats titt som tätt. Nu är det dags igen och det är väl i stort sett samma visa denna gång. Driftskostnaderna är för höga och de räddningsplankor – överdrivna ersättningar för asylmottagning, stora överskott i den finansiella verksamheten, extra statsstöd – som dragit upp kommunen från rännstenen vid flera tillfällen under de senaste åren finns helt enkelt inte kvar.
De höga driftskostnader som tvingade kommunen till en av södra Sveriges högsta skattesatser 2015 är fortfarande för höga – sju år senare och trots flera löften om att ta situationen på allvar.
Om vi tar uppföljningen för nuvarande år först så går kommunen mot ett överskott på 3,6 miljoner. Det är långtifrån budgetens mål om 20 miljoner. Återigen är det de stora nämnderna som drar iväg med ett underskott på 18,5 miljoner för socialnämnden och 9,5 för barn- och utbildning.
– Det är en avsevärd skillnad och lite olika faktorer. De riktigt stora är socialnämnden och BUN. Till viss del räddas vi av de finansiella intäkter, men även där ser det mörkare ut nu med tanke på börsen och räntor. Vi skulle helst vilja nå de där 20 miljonerna, det motsvarar två procent i överskott, säger Jacob Käll, kommunstyrelsens ordförande.
Hur ser du på situationen?
– Det är mycket allvarligt. 20 miljoner i överskott är inte så mycket och 3,6 miljoner är alldeles för lågt.
"Där finns det mycket att göra"
Nu tillsätts en effektiviseringsgrupp som kommer att granska ekonomin och försöka hitta effektiviseringar samtidigt som man värnar kärnuppdragen.
– Vi måste hitta effektiviseringar bland saker som vi vill göra, men som vi helt enkelt inte kan. Vi tittar också på sjukskrivningstalen och it-kostnader. Vi hade 16 miljoner kronor i kostnader för sjukersättning och där finns det mycket att göra.
Marie Nicholson (M) är vice ordförande i kommunstyrelsen:
– Vi ska prioritera kärnuppdragen och sedan titta på vad vi kan göra utöver det. Vi vill inte att det ska påverka skola och omsorg, men det här är ingen lätt uppgift och det måste göras regelbundet. Det är lätt att kostnaderna drar iväg.
Varför har ni inte gjort det regelbundet tidigare?
– Vi gör det regelbundet, varje år ligger det en automatisk effektivisering eftersom priserna stegrar.
"Möjligt att vi borde gjort det tidigare"
Centerpartiet gick till val på ett nytt ledarskap och i en intervju sa dåvarande centertoppen Ingela Nilsson Nachtweij att man skulle gå igenom varje anställning för att kunna hitta besparingar. Av detta har det blivit noll och intet.
– Vi hade velat ha bättre resultat än vad vi haft. Nu har vi räddats av goda finanser, men det kan vi inte leva på hela tiden. Det som gjorts är att vi har infört en uppsiktsplikt, men det har inte gett effekt än och nu sätter vi in den här effektiviseringsgruppen. Det är möjligt att vi borde ha gjort det tidigare.
Marie Nicholson (M) menar att pandemin gjort det omöjligt att genomföra genomgripande förändringar.
– Under en pandemi har vi inte suttit och tittat på effektiviseringar av en större sort. Det hade varit helt galet när vi hade fullt fokus på att klara kärnverksamheten.
"Går inte att räkna med det"
Tittar vi på budgeten till nästa år kräver man alltså en procents effektivisering av varje nämnd.
Att sänka skatten är förstås helt otänkbart och den ligger kvar på 22,36 per intjänad hundring.
– Vi skulle gärna sänka den, men det är inte läge nu om vi tittar på 2023. Vi har skenande kostnader på bränsle och livsmedel och det ger väldiga fördyringar, säger Jacob Käll.
Den rambudget som majoriteten i kommunstyrelsen fattade beslut om igår skulle ge ett överskott på futtiga en procent. I budgeten gör man riktade satsningar på särskolan och familjecentral och det blir förstås påslag för löneökningar utifrån en del avtalsförändringar.
Överlag ska alltså nämnderna sänka sina kostnader med en procent. Vad det kan betyda i antalet tjänster vill inte de ledande politikerna spekulera i.
– Det får ni räkna på själva i så fall. Skulle vi säga det hade det blivit en sanning, säger Marie Nicholson.
För socialnämnden hamnar besparingskravet på 4,4 miljoner, BUN 3,9 och kommunstyrelseförvaltningen 2,2. Totalt handlar det om 10,5 miljoner kronor. Målet är att fokusera på kärnverksamheter och kunna undvika nedskärningar så gott det går.
– Vi är överens om att det är tufft och svårt, men vi måste komma dithän, säger Käll.
Ett hopp kan vara utökade statsstöd, valår som det är.
– Det skulle inte vara förvånande, men det går inte att räkna med det.
Investeringsramen för 2023 hamnar på 148 miljoner kronor netto där nästan hälften utgörs av ny förskola och nytt omsorgsboende vid Nybble i norra delen av Vimmerby. 101 miljoner av dem finansieras med nya lån.