Riksdagsledamoten försvarar Jakobsson (SD): "Lagen säger att det är en folkgrupp"

Det var i en uppmärksammad intervju med vår tidning som Sverigedemokraternas ordförande i Vimmerby, Anneli Jakobsson, berättade att hon kallar människor med mörk hudfärg för n-ordet. Hon sade också att de var ett eget folkslag. 

Utgångspunkten för intervjun var Anneli Jakobssons användning av ett förlegat uttryck för chokladbollar. 

– Jag kan tycka att det var en mindre intressant artikel, där det ironiserades över bakverk på olika sätt. Det där är en fråga som rullat mycket i sociala medier, om det ska heta finska pinnar, chokladbiskvier eller chokladbollar och liknande, säger Sverigedemokraternas länsordförande Mattias Bäckström Johansson, som också sitter i riksdagen. 

Hon utvecklade sitt resonemang från att handla om bakverket till att även handla om människor med svart hudfärg?

– Jag uppfattade inte att man utvecklade det i sak. Kanske är man lite mindre mediatränad och hamnar i en situation där det är svårt att sätta ord på allting. I grunden framkommer det att det är viktigt att man inte ska stöta sig eller att det ska vara nedsättande mot någon. Just när det gäller kopplingen till bakverket, så finns det nog ingen värdeladdning i ordet som sådant.

Anneli Jakobsson använder det även om människor med svart hudfärg?

– Jag tror att det delvis är en generationsfråga. För många äldre är det inte laddat på det sättet, det är ett neutralt ord. Av vissa grupper har det anammats i nedlåtande sammanhang och det är den underliggande anledningen till att inte använda det som ett beskrivande ord för svart. 

Använder du själv n-ordet?

– Det kan hända, när man gick i skolan hette det fortfarande negerboll och chokladbiskvier hade ett annat namn, men det är något som förändrats med tiden. För min del är det ingen principiellt viktig fråga vad bakverken ska kallas. Vi har den friheten i Sverige att vi får använda det som passar en själv. 

"En generationsfråga"

Mattias Bäckström Johansson ser användandet av den nedsättande benämningen på svarta människor som en generationsfråga. 

– Det handlar om vilken tid man är uppvuxen i och hur det sett ut. För min del är det inget som har använts om personer, men bakverkets namn har levt kvar. Jag tycker att det är irrelevant att dra kopplingen däremellan. Det är något som har använts under lång tid, men att använda det som ett nedsättande epitet, det är ju skyddat i lagen och utgör hets mot folkgrupp. Den begränsningen av yttrandefriheten är bra i sak. 

Vad anser du om att Anneli använder det om människor och inte bara bakverk?

– Man får sätta det i kontexten av att det främst är en generationsfråga. Det har använts av många människor när det varken varit positivt eller negativt laddat. Vissa grupper har anammat det och sedan har det fått en mer negativ laddning. Av språkråd och andra rekommenderas det att inte användas. Det är mer sällsynt förekommande bland den yngre generationen och då är det främst kopplat till bakverken, vilket gör att diskussionen av bakverket återkommer varje år. För äldre generationer ser man ingen laddning alls i ordet, det är naturligt och något man är uppväxt med. Det är många ord som ändrar innebörd och inte används i samma sammanhang längre. För egen del är det främmande att använda det och rätt så onödigt när det finns andra begrepp som är mer neutralt laddade.

Hur ser du på att hon som ordförande gör det?

– Det finns många äldre i alla partikulörer som använder det här. För många äldre har det ingen laddning alls, det är väldigt okontroversiellt och något de lärt sig från barnsben. Man kan föra en dialog om vad som är lämpligt och det finns inget mervärde att använda begrepp som kan uppfattas som stötande när avsikten inte är det. Det kan komma upp med våra företrädare i Vimmerby. 

"Utsätts varje dag"

Bäckström Johansson säger att det är inte helt ovanligt att han hör ordet – men då oftast från politiker i andra partier.

– Jag tror inte att det är primärt kopplat till partifärger, utan som jag säger är det en generationsfråga. På marknader och andra platser, där man kan diskutera med sådana som kan tycka att vi haft en mer kontroversiell invandringspolitik, samtidigt som företrändarna för andra partier slänger sig med det här ordet kontinuerligt för att beskriva människor som kommer hit. För den äldre generationen är ordet inte värdeladdat, det har använts värdeneutralt. Det ska tilläggas att det beror på i vilken kontext det används, det är avgörande. Används det för att förminska, nedvärdera eller på något sätt har en negativ laddning är det givetvis inte acceptabelt. Men så har jag aldrig uppfattat det och så uppfattar jag det inte heller i er artikel.

Även om den avsikten inte finns, så kan människor bli kränkta. Hur ser du på det?

– Absolut. Det utsätts man för varje dag. Till exempel den häxjakt som bedrivits på sverigedemokrater i media, den partipolitiska kontexten, vilken etnisk bakgrund man har eller om man har glasögon eller inte. Till viss del finns det en överdrift hur långt man kan dra frågan om att bli kränkt. Även mörkhyad är ett beskrivande begrepp i sådana fall och det kan finnas folk som känner sig kränkta av det på samma sätt. 

Det låter inte som att du ser särskilt allvarligt på det här?

– Det är ett begrepp som kan vara onödigt och olämpligt, men det är mer en generationsfråga. Det finns en generell uppdelning mellan äldre och yngre personer, det fnns företrädare för andra partier som använder det här ordet väldigt frekvent. Jag har aldrig i en parlamentarisk kontext uppfattat det som att det funnits något ont uppsåt. Jag tycker att det är tragiskt om man förlöjligar de här bitarna, man kan absolut problematisera användandet och varje individ får resonera. Men jag ser inget uppsåt i att använda det i en negativ laddning här. 

"Vår lagstiftning säger det"

Anneli Jakobsson (SD) menar att de som hon betecknar med n-ordet är ett eget folkslag. 

– Hets mot folkgrupp blir man dömd för i Sverige, så vår lagstiftning har den utgångspunkten till exempel. Jag är inte så intresserad av de bitarna, för det är inte kopplat till nationalitet på något sätt, men vi har en lagstiftning om hets mot folkgrupp. 

Så det går att säga att det är en egen folkgrupp?

– Ja, man blir dömd för det om man använder det i en negativ kontext, så det är ju riksdagens och regeringens uppfattning. Jag tycker att det är bra i sak att man skyddar användandet i nedsättande sammanhang. 

Uttrycker Anneli en rasbiologisk åskådning i artikeln?

– Nej, då tycker jag att vår nuvarande lagstiftning gör det. Bekymret är att man kommer in med en raljant ingång i det här som förstör en mer seriös diskussion om begreppsanvändningen. 

Inga konsekvenser

Med all sannolikhet kommer Jakobssons uttalanden inte få någon konsekvens. Inte mer än ett samtal från Bäckström Johansson. 

– Jag kommer att prata med henne kring det här. Vi lyfter generellt att det inte finns någon anledning att använda begrepp som uppfattas som stötande. Vi avser att lyfta att det här är rätt så onödigt, man hamnar i en sidodiskussion som inte leder någonstans. Det är tråkigt, för det finns en underliggande diskussion som borde kunna vara seriös och problematiserande, men den ingången ni valt med att skoja till det och ha en raljant ton gör att man tappar värdediskussionen.

Menar du att vi har en oseriös ingång?

– Man drar det lite till att automatiskt göra en koppling till vilka värderingar som skulle ligga i det. 

Vi ställer frågor om användandet av ett uttryck och hon säger att det är en egen folkgrupp, det är vad vi gör?

– Nja, så är det. Jag ska på ett möte nu. 

Påverkar Anneli Jakobssons uttalanden ert parti på något sätt?

– Jag har svarat på den frågan två gånger. Vi tackar så mycket, hej.