Linköpings stift sa nej till kommunens bud om de 53 hektaren norr om Vimmerby. Stiftets egendomschef Bengt Palmqvist hoppas att parterna kommer överens.
– Vi har krav på oss satt det ska vara den bästa möjliga avkastningen, säger han.
Kommunen vill köpa 53 hektar av Linköpings stift. Området ligger norr om Kohagen. Marken är värderad till 5,4 miljoner. Stiftets utgångsbud låg på tre gånger så mycket mark i Rumskulla värd 12,3 miljoner kronor.
Därefter har kommunen lämnat ett motbud som stiftet förkastat till förmån för ett eget motbud. Några detaljer vill varken stiftet eller kommunen lämna i det här skedet – men till DV sa kommunalrådet Tomas Peterson (M) att stiftets senaste bud inte är aktuellt.
– Jag vill inte gå in på detaljer, det får kommunen göra i så fall. Vi vill jämföra den här affären med alla andra affärer som vi gör med kommuner och kan inte gynna Vimmerby mindre eller mer än en grannkommun, men jag hoppas att vi kan komma överens. Kyrkan kan inte gynna ett pastorat framför ett annat, vi måste vurma om alla själar, säger Bengt Palmqvist, kyrkans representant i förhandlingen.
Är ni långtifrån ert utgångsbud på ungefär tre gånger så mycket mark?
– Det ligger i de häraderna, men vi pratar värde och inte areal och vi har inte begärt 1:3 i värde. Olika hektar har olika värde. Vår standard när vi säljer mark är att vi vill ha tre gånger värdet som marken vi säljer utgör. Så gjorde vi i Ydre kommun.
I Ydre kommun sålde ni väl marker i sjöläge?
– Det kan man möjligen säga, men kommunen drar inte in permanenta boende där utan det är fritidsboenden. Vi har värderat det området och även avverkat skogen där, vilket gör att värdet blir ännu högre. I Vimmerby har vi inte krävt att vi ska avverka skogen. Att värdera skogsmark är inte särskilt svårt, men vad kommunerna sedan tar för tomterna är upp till dem. Vi skulle kunna stycka av och sälja enskilda tomter på 2 000 kvadratmeter för en halv miljon styck, men vi jobbat inte så. Det är bättre att kommunerna får dra den nyttan att de blir mer attraktiva.
"Måste ha en affärsmässighet"
Stiftet har begärt in ett yttrande från Vimmerby pastorat, men det gjorde man först efter att man gav kommunens bud kalla handen.
– Vi har haft en kontakt med Vimmerby pastorat och ska efterfråga pastoratets synpunkt på en försäljning. De kan ha information som vi inte har, men vi tar inte hänsyn till om pastoratet har synpunkt på priset. Pastoratet kan bara ha synpunkt på om vi ska sälja eller inte sälja marken, inte till vilket pris. Vi måste ha en affärsmässighet.
Kommunen kan tänka sig att betala kontant för marken. Hur ser ni på det?
– I nuläget har vi inte framställt det utan vi ser ett byte areal mot areal.
Har ser du på kyrkans ansvar för att hjälpa kommuner att växa?
– Vad är ett samhällsansvar? Ska vi hjälpa Vimmerby på bekostnad av mindre orter runt omkring? Det finns kyrklig verksamhet i alla bygder och det är svårt för oss att säga att vi gynnar Vimmerby och samtidgt kanske gör det lättare för människor att lämna Virserum eller Målilla. Vi är villiga att diskutera att avyttra mark, så är det ett sätt att hjälpa vilken by som helst, men jag vet inte om vi ska sälja särskilt billigt för expanderade orter. Man kan vända på frågan: hur villig är kommunen att expandera? De sitter ju på mark och kan välja mellan att ha avkastning på den eller låta samhället växa. Det finns en uppfattning om att kyrkan inte behöver pengar, men vi har krav på oss att det ska vara den bästa möjliga avkastningen och vinsten som skapas gynnar alla församlingar. Så är det med all försäljning vi gör.