Tillsammans med Moderaterna styrde Socialdemokraterna kommunen mellan 2015 och 2018. Budgeten inför 2016 innefattade ett enormt sparpaket, som skulle rädda kommunens ekonomi.
En hel del i det sparpaketet – bland annat nedläggning av ett flertal landsbygdsskolor – blev aldrig av.
Nu ska Socialdemokraterna styra kommunen gemensamt med Centerpartiet och Vänsterpartiet. Och de ekonomiska utmaningarna är inte på samma nivå, men inte heller jättelångt därifrån.
– Vi har tuffa år framför oss. Vi sitter och tittar över det här hela tiden. Det är värre än vi trodde skulle jag nog säga. Sedan är det här inte unikt för oss, det är inte bara vi som har det jobbigt. Många kommuner brottas med underskott, säger Helen Nilsson (S), som efter årsskiftet tillträder som ordförande i kommunstyrelsen.
Ser du likheter med när ni var med och styrde senast?
– Ja, det finns likheter. Då var man tvungen att återställa ett negativt resultat på tre år. Nu har det förändrats lite och även det här kring att ta upp lån har förändrats lite. Vissa lån tycker inte Kommuninvest är speciellt roliga, men den gången ströp man vårt låneutrymme helt. Där är vi inte nu.
Det beror bland annat på att det tak som Vimmerby kommun slog i den gången inte längre finns kvar.
– Men det är klart, man kan inte ha hur mycket lån som helst oavsett.
Osannolikt med lika tuff budget
Att det ska bli en lika hård budget igen i närtid är osannolikt, menar Helen Nilsson.
– Så illa är det inte och det är inte den dialogen vi har haft. Nu handlar dialogen om hur vi kan ta budgetar långsiktigt och få det att bli hållbart. Just nu är det krisläge i omvärlden och vi kan inte veta hur länge det ska vara så. Vi kan inte se allt nattsvart, utan vi får ta ett år i taget. Vi måste tänka över vad som är nödvändigt och så får vissa saker bero lite under tiden. Vi har inte mycket att välja på.
Trots att professionen säger att det är de stora penseldragen, som exempelvis att lägga ned en skola, som ger effekt så gick ni direkt ut och meddelade att ni inte tänker röra skolorna. Varför?
– Det har vi kommit överens om vi tre partier. Inga skolor är aktuella att läggas ned om det inte beror på att det är för lite elever. Men då får initiativet komma därifrån.
Är det för att beskedet var så tydligt i folkomröstningen?
– Ja, till viss del. Vi har haft en folkomröstning och vi sa att vi skulle följa den. Men är det ingen kvalitet, eller om föräldrar upplever att det inte fungerar eller om lärare larmar – ja, då får vi titta på det. Vi har bra skolor och ska fortsätta ha det. Vi får istället vara öppna för att inte göra en del investeringar som vi tänkt.
Gäller en folkomröstning ett år, en mandatperiod eller för evigt?
– Inte för evigt. Tider förändras och vi med dem. Det gör även samhällen.
Men löftet gäller den här mandatperioden?
– Vi kommer inte röra det den här mandatperioden. Vi har inte resonerat kring det mer än att vi inte tänker lägga ned några skolor. Vi får se över våra kommande investeringar istället.
Kan pausa satsningen på ny skola
Redan inför valet meddelade Vänsterpartiet att man ville bromsa storsatsningen på en ny skola i Vimmerby tätort. V menade att det inte var ekonomiskt möjligt under lång tid.
– Vi sitter just nu och tittar på investeringar och våra ökade kostnader, säger Helen Nilsson.
Kan det bli aktuellt att bromsa den investeringen?
– Det är inte aktuellt att man inte ska göra något, men det kan vara så att vi behöver se över om vi har möjlighet precis nu. Det kanske vi inte har.
Hur snart säger ni det?
– Beslutet om att eventuellt göra ett upphåll måste vi ta ganska snart. Vi är i den fasen nu när vi tittar på hur vi ska gå vidare med planen. Både majoritet och opposition behöver titta på det. Vi behöver göra någonting ganska exakt nu och har fått mycket information.
Vad skulle det kunna handla om för paus i längd?
– Då måste man se över det varje gång man tittar på sin budget. Det får man göra med jämna mellanrum.
Hur ska det sett ur det ekonomiska läget vara rimligt inom överskådlig tid?
– Att ta upp lån är en sak, men den stora frågan är man var man hamnar med driften. 30 miljoner i ökad driftkostnad per år är väldigt mycket för oss just nu.
"Risken är påtaglig"
Det finns två alternativ för politiken att ta ställning till. Det ena är nybyggnation med viss ombyggnation av de två befintliga högstadieskolorna. Det andra alternativet är att bygga om befintliga skolor samt bygga en ny idrottshall.
Skillnader i kostnadsökning per år är cirka sex miljoner, där det andra alternativet är något billigare. Den senaste kalkylen för en helt ny skola är 514 miljoner i investeringskostnad. Att bygga om befintliga skolor med en ny idrottshall ligger på 448 miljoner kronor.
Det är förmodligen den största investeringen i kommunens historia.
– Visserligen är det många miljoner det handlar om, men att renovera och förändra i gamla lokaler ser vi är rätt svårt. Utifrån det är det egentligen nödvändigt med en ny skola. Så har vi inom Socialdemokraterna tänkt och nu tänker jag att man måste fundera kring investeringarna över huvud taget.
Så man får dras med nuvarande lokaler ett bra tag till?
– Jag vill inte det men risken är påtaglig. Vi ska sätta oss ned och prata om det i majoriteten och mellan majoritet och opposition. Det är viktigt att alla är med.
Kan det bli aktuellt att pausa samtliga investeringar?
– Om de inte ger ökade kostnader över tid tänker jag att vi kan genomföra dem. Annars kan det bli dyrare i förlängningen. Men det gäller att se över varje investering. Det är inte vad vi velat, eftersom vi har saker vi behöver göra.
"Blir dyrare"
Både S och V har sagt sig vilja prioritera satsningar inom omsorgen, däribland arbetsskor.
– Gör vi inget åt arbetsmiljön är risken att sjuktalen ökar ännu mer. Det blir dyrare för kommunen. Det finns saker man måste göra och då behöver vi sätta till pengar. Det är klart det går att göra akuta lösningar, men man behöver tänka längre än bara för stunden.
Hur ska nämnderna klara av besparingskraven som lagts?
– Det är jättesvårt. Från början var man nog ute efter att skicka signaler, om att det här är viktigt och att det måste hamna i fokus. Men både barn- och utbildning och socialen flaggar upp för stora underskott, det gör att det här bara läggs på toppen. Det blir ett sparkrav på det man redan ligger minus.
Så hur seriöst är det att lägga de här sparbetingen?
– Det är svårt det här. Om man ligger 17 eller 23 miljoner över budget, så måste man fundera. Är det för att vi spendererar för mycket eller får för lite? Det är klart att om man redan flaggar för ett underskott på 17 miljoner och ska spara tre miljoner till, så är det inte seriöst. Allt det här måste gås igenom igen.