Peter Karlsson (C) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Hela hösten har barn- och utbildningsnämnden vädjat om tillskott inför budget 2024. Nämndens ekonomiska läge är mer ansatt än på flera år och ett flertal tuffa besparingsförslag utreds.
I veckan kom beskedet från majoriteten i kommunstyrelsen. Det blir inga tillskott alls.
– Det finns inga utrymmen för några tillskott alls till någon nämnd. Det sker alltid vissa små förändringar beroende på uppräkningar av löner och omfördelning demografiskt mellan SOC och BUN. Budgeten är densamma som förra året. Vi vet att nämnderna haft svårt att klara sina budgeterar i år och det är en tuff situation, men man har kvar sina ramar kan man säga och det är egentligen inget besparingskrav på dem. Men man måste ändå göra åtgärder, sa Lars Johansson (V).
När beskedet blev känt för allmänheten visste barn- och utbildningsnämndens ordförande Peter Karlsson (C), som själv sitter i budgetberedningen, redan om det förstås.
– Det är oerhört tufft för oss och jag förstår inte hur vi ska kunna hitta de här besparingarna. Att komma upp i de här summorna blir inte lätt, säger han.
Känner du dig sviken av dina majoritetsvänner?
– Jag förstår att det inte finns några pengar. Det har inte kommit några tillskott till skolan i regeringens budget. Man har satsat på militären och skolan blir drabbad i hela landet. Centerpartiet gick ut med en satsning på fem miljarder till skolan och det hade gjort drygt 27 miljoner för Vimmerby. Det är de pengarna vi skulle behöva.
Har du haft hopp om tillskott nu på slutet?
– Nej, inte nu på slutet. Jag har försökt driva det så mycket som möjligt, men alla har svårigheter.
"Stor risk"
Tidigare under hösten har Peter Karlsson (C) sagt att det är sannolikt att man behöver lägga ned någon eller några skolor om det inte blir något tillskott.
– Det är stor risk. Ska vi klara vår budget har vi inte råd med den verksamhet och de lokaler vi har i dag. Sedan är det här ett fullmäktigebeslut och vi får se vad utredningen visar. Visar utredningen att småskolorna är dyrare, så får vi inom majoriteten och hela fullmäktige ta ställning till det då.
Bara att ett sådant förslag läggs vore väl ett svek från er?
– Det har jag också sagt. Vi sa att vi inte skulle röra skolorna, men vi trodde inte heller på det här läget och kunde inte förutse vad kriget i Ukraina, inflationen, ränteläget och det osäkra världsläget skulle innebära. Vi – och alla andra kommuner – är i ett helt annat läge nu.
Ser inget hopp
Ett alternativ till att lägga ned skolor är att minska elevpengen ytterligare.
– Men det ser jag inte som något alternativ för det skulle innebära mindre personal på alla skolor. Vi har redan minskat med fyra miljoner i grundskolan och två miljoner i förskolan. Redan nu har rektorerna svårt att få budgeten att gå ihop.
Ser du något hopp just nu?
– Jag ser inget hopp. Vi tittar på olika besparingar, men hur vi ska komma upp i 16 miljoner kan jag inte se. Det blir svårt. Lägger vi ned ett program på gymnasiet tar det tre år innan det får effekt.
Utredningen som tjänstemännen jobbar med ska presenteras i december.
– Vi kommer inte kunna fatta eventuella beslut om nedläggningar i december. Då får vi bara utredningen om hur mycket extra småskolorna kostar, om de nu kostar extra.
När kan skarpa beslut tas?
– I början på nästa år.