Revisionens ordförande Claes Markstedt (M) varnar till viss del för att försöka ange synnerliga skäl för att slippa återställa underskottet för 2023.
Foto: Simon Henriksson
I princip såg det ut som att Vimmerby kommuns ekonomi var på väg åt fritt fall tidigare i år. Delårsbokslutet var något mer lättsmält än tidigare.
Resultatet per siste augusti var tio miljoner kronor. Det är något bättre än budget, men inget kan jubla över. Helårsprognosen pekar nämligen mot -12 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner lägre än budget.
– Avvikelsen är 19,9 miljoner kronor och det är några extraordinära poster som inte tas upp i delårsbokslutet. Det "verkliga resultatet" är egentligen -28,3 miljoner kronor, sa ekonomichefen Roger Sjögren under sin föredragning.
Kommunstyrelsen ligger minus 4,1 miljoner och det beror främst på att arbetet med den nya högstadieskolan stoppats och att Itsam kostat mer än budget. Barn- och utbildningsnämnden ligger över 16 miljoner kronor fel och det är de interkommunala ersättningarna – elever som läser på andra gymnasieskolor – som i vanlig ordning sticker ut. Socialnämnden ligger "bara" -1,3 miljoner kronor och det handlar om att man fått extra statsbidrag på nära 20 miljoner kronor.
– Det rädda nästan budgeten fullt ut för helåret, säger Sjögren.
Kan tas efter årsredovisningen
Den rödgröna majoriteten har öppnat för att ange synnerliga skäl. Detta för att undvika att behöva återställa underskottet som väntas för i år under de kommande åren. Det majoriteten tidigare pratat om att ange är kommunens kraftigt stigande pensionskostnader, vilka Helen Nilsson (S) tidigare kallat för exceptionella.
Ett sådant beslut kan tas först när årsredovisningen är klar.
– Hur ett eventuellt underskott ska hanteras bör man fundera på redan nu. Jag har förstått att man vill hänvisa till synnerliga skäl för att slippa nyttja resultatutjämningsreserven och vi har stämt av med SKR. Om fullmäktige bedömer att det är synnerliga skäl, så behöver vi ange tydligt vilka skäl det handlar om, säger Roger Sjögren.
Ekonomichefen beskrev också ett mycket tuffare läge för hela kommunkoncernen, där VEMAB bland annat drabbas av minskade intäkter för elförsäljningen och dyrare priser inom flera områden. Samtidigt drabbas även Vimarhem av kraftigt ökade kostnader för VA, räntor och nu fjärrvärme, när VEMAB:s taxa höjs med i snitt 25 procent.
– Det slår rejält mot Vimarhem och taxehöjningen kan innebära 40 procent högre värmekostnad för Vimarhem. Här finns en problematik inom kommunkoncernen.
Så hög är låneskulden
Vimmerby Fiber har också en utmaning att gå med vinst, konstaterar Roger Sjögren. Enligt ekonomichefen kommer det krävas ett ägartillskott från moderbolaget Vimmerby Kommun Förvaltning AB till Vimmerby Fibernät AB.
– Jag vill inte säga några siffror, för då blir det lätt en sanning. Men det rör sig om flera miljoner, säger han.
Låneskulden för hela kommunkoncernen, kommunen inklusive bolagen, är 1,395 miljarder kronor. Det är en ökning med 79 miljoner kronor men inte nära låneramen på 1,745 miljarder. Snitträntan ligger på 1,69 procent och väntas öka kraftigt 2024.
– Det är budgeterat med 3,20 procent nästa år.
Oppositionsrådet Niklas Gustafsson (M) ifrågasatte låneramen på 60 miljoner kronor för Vimmerby FIbernät.
– 60 miljoner i låneram och tio miljoner kvar i låneutrymme. Jag trodde det var 50 miljoner och noll kvar i utrymme, sa han från talarstolen.
Sjögren, som deltog digitalt, svarade:
– Det är rätt. Det höjdes med tio miljoner kronor förra året.
Revisionens varning
Revisionens ordförande Claes Markstedt (M) redogjorde också för granskningen av delårsbokslutet.
– I delårsbokslutet uppfyller man kraven som fullmäktige satt upp, men det prognostiserade resultatet för helåret är inte förenligt med de av fullmäktige fastställda målen. Vår bedömning är att balanskravet inte kommer uppfyllas.
Markstedt berörde också frågan kring hur man ska hantera det blivande underskottet.
– Vi vet att det diskuteras att slippa att återställa det här inom tre år. Det diskuteras, likt hälften av alla kommuner i Sverige, om man kan ange synnerliga skäl. För synnerliga skäl ska det vara något extraordinärt.
Revisorerna varnar till viss del för att göra detta.
– Vi rekommenderar att om man ska göra detta så bör man fundera igenom hur man motiverar synnerliga skäl. Fundera extra kring, annars kan det bli svårt att motivera det.
Claes Markstedt (M) konstaterar också att resultatet på sikt ser allvarligt ut. Kommunen har i nuläget 53 miljoner kronor i reserven, men det är något majoriteten tidigare sagt att man vill försöka undvika att behöva använda.