Under året har det framkommit att fyra grundskolor i kommunen åter ligger i farozonen för ett nedläggningsbeslut. Det rör sig om skolorna i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna – exakt samma enheter som hotades av nedläggning i samband med skolvalet 2016.
Det hänger samman med barn- och utbildningsnämndens bistra ekonomiska läge samt att antalet barn och elever minskar. Det är färre barn i förskolan och färre elever i grundskolan – vilket också är en utveckling som ser ut att fortsätta.
Det gjorde att skolstrukturen återigen hamnade på agendan och i maj var utredningen kring skolstrukturen en del av en större handlingsplan.
Under hösten, som en del i utredningen, har ledande tjänstepersoner också varit ute på de fyra orterna för dialogmöten. I utredningen beskrivs syftet med den vara att "skapa beslutsunderlag till barn- och utbildningsnämnden gällande skolstrukturen i Vimmerby kommun".
På luciadagen, den 13 december, fick barn- och utbildningsnämnden strukturutredningen om grundskolan på sitt bord. Det var endast ett informationsärende och inte fråga om något beslut. Det fanns inte heller något förslag till beslut från tjänstemännens sida.
Ändå valde nämnden att skjuta fram pressträffen efter sammanträdet en vecka och media får ingen insyn i frågan förrän den 20 december.
Dagens Vimmerby har nu fått tag i utredningen och kan redovisa vad tjänstemännen har kommit fram till i sin gedigna utredning som är på hela 89 sidor.
Så ser elevunderlaget ut
Tidigt slår man fast i utredningen att de fyra utpekade skolenheterna inte är kvalitetsmässigt sämre eller dyrare än några andra.
"Utan de har ett så pass litet elevunderlag att omplacering av befintliga elever på en annan skolenhet är möjlig ur ett lokalperspektiv", står det att läsa.
Djursdala skola har en maxkapacitet på 62 elever. Där går nu 54 elever. Det är också den skola som ligger klart närmast sin maxkapacitet.
Övriga är relativt långt från sitt max. På Brännebro skola finns plats för 128 elever och där går endast 31. Det innebär att skolan är dimensionerad för nästan fyra gånger så många elever.
Rumskulla skola har plats för 60 elever, men det är endast 25 elever på skolan. Där ska det dock noteras att sjätteklassarna i Rumskulla redan i dag går på Astrid Lindgrens skola. Så har det dessutom varit i flera år. På Tuna skola finns också plats för över 100 elever, nämligen totalt 115. Där går nu 46 elever.
I utredningen tittar man även på prognosen framåt. 2028 väntas Brännebro skola ha ökat sitt elevantal till 37, Djursdala skola väntas tappa till 40 elever, Rumskulla väntas öka till 28 och Tuna till 55.
Minskad befolkning
I utredningen har man även tittat på SCB:s långsiktiga prognos för befolkningsutvecklingen i kommunen. Av de fyra orterna är det endast Tuna som väntas öka sin befolkning. Tuna väntas då vara cirka 235 personer, vilket är knappt tio fler än i dag. Gullringen väntas tappa ned till drygt 400 invånare och Rumskulla beräknas ha knappt 155 invånare år 2043. Djursdala tappar från dagens knappt 200 ned till drygt 150.
Tuna skola har lyckats hålla sin budget i balans de senaste åren medan Brännebro skola har gått med ett underskott de senaste åren. Prognosen för i år att man ska överskrida budget med en miljon kronor. Rumskulla skola ser ut att klara budget innevarande år. Med den minskade elevpengen väntas det dock bli svårt att nå en budget i balans för skolan. Enligt utredningen skulle man behöva organisera för tre årskuller i varje klass.
"Vilket inte är optimalt för en lärares arbetssituation", skriver man i utredningen.
Vad gäller Djursdala skola har man hållit budget flera år i följd.
I utredningen framgår det att rekryteringsfrågan, inte minst av behörig personal, är en utmaning för samtliga fyra skolor.
Berörs i stor omfattning
I utredningen har det även gjorts en barnkonsekvensanalys och där flera elever valts ut slumpvis. Eleverna har då fått svara på frågor kring skolan och en eventuell avveckling. Svaren varierar och i utredningen skriver man att en del känner sig nyfikna medan andra känner sig oroliga.
Även personalen har intervjuats kring vilka kort- och långsiktiga konsekvenser en nedläggning av skolan kan få för eleverna. Man konstaterar att barnen kommer få fler kompisar och möta fler behöriga lärare. Samtidigt ser man risker för längre skoldagar och att elever med behov av anpassningar och särskilt stöd missas.
Den samlade bedömningen i utredningen är att det inte går att påvisa att en eventuell avveckling skulle inkräkta på barnkonventionens artiklar, men att det finns både för- och nackdelar med en avveckling och att barnen kommer att beröras i mycket stor omfattning.
"Det kommer att krävas god planering, förankring och förberedelse om avvecklingen ska genomföras. Det kommer att behövas kompensatoriska åtgärder för att säkerställa att det görs i linje med barnens bästa", står det i utredningen.
Hit kan barnen flyttas
De framtagna scenarierna i utredningen är följande:
* Tuna skola flyttas till Frödinge skola.
* Brännebro skola flyttas till Södra Vi skola.
* Djursdala skola flyttas till Frödinge skola/Södra Vi skola.
* Rumskulla skola flyttas till Astrid Lindgrens skola/Storebro skola/Södra Vi skola.
"Några scenarier har tagits bort under utredningens gång, till exempel Tuna skola till Vimarskolan, samt att Södra Vi skola skulle ta emot elever från fler skolor. Dessa förslag är möjliga att genomföra men inte under kommande läsår på grund av platsbrist på mottagande skolan och att eventuell ombyggnad etcetera inte är möjlig", står det i utredningen.
I utredningen slår man fast att Södra Vi skola kan ta emot elever från en av de mindre skolorna utan att det behövs några förändringar i grundorganisationen. Eleverna som flyttas över kan då ingå i befintliga klasser. Fritidshemmet kommer behöva en eller två grupper till, vilket skulle innebära ytterligare 1,5 heltidstjänster.
Att flytta Brännebro till Södra Vi skulle totalt för kommunen ge besparingar på knappt 1,5 miljoner kronor för 2024. För 2025 blir besparingen drygt 3,5 miljoner kronor. Utöver det besparas ett investeringsbehov på Brännebro på 1,75 miljoner kronor mellan 2024 och 2027 och ytterligare ett på 1,25 miljoner mellan 2028 och 2034.
Alla fyra kan läggas ned
Precis som i Södra Vi kan skolan i Frödinge ta emot elever från en av de mindre skolorna utan förändringar i grundorganisationen, men en utökning av en till två tjänster kommer behövas. Där behövs också en utökning med en eller två grupper på fritidshemmet samt ytterligare en specialpedagog och speciallärare.
Storebro skola kan ta emot elever från Rumskulla skola utan att det behövs förändringar i grundorganisationen. Samtidigt skulle restiden bli 50 minuter tur och retur, att jämföra med 25 minuter om eleverna flyttas till Södra Vi. Även AL-skolan kan ta emot Rumskullaeleverna. Då blir det en successiv utökning av antalet parallellklasser. Då behöver man även behålla en paviljong samt att en musiksal och ett större halvklassrum blir hemklassrum.
Man behöver också utöka med en till två lärartjänster. Restiden är även där cirka 25 minuter.
Kan spara 13,5 miljoner som mest
Men besparingarna varierar beroende på vilken ny skola eleverna hamnar på. Om vi utgår från det förslag som skulle spara mest pengar handlar det om att flytta till Rumskulla till Storebro, Djursdala till Södra Vi, Tuna till Frödinge och Brännebro till Södra Vi.
Då skulle det handla om sammanlagt 13,5 miljoner kronor 2025. Dessutom blir det ytterligare besparingar då planerade investeringar uteblir vid avveckling av skolor. Samtidigt slås det fast i utredningen att Södra Vi skola endast kan ta emot elever från en av de mindre skolorna utan att behöva göra förändringar av grundorganisationen. Inte heller har möjligheten för elever i Rumskulla att välja en skola i Eksjö kommun tagits med i beräkningen. I så fall skulle Vimmerby kommun få betala interkommunala ersättningar.
Förvaltningen skriver i sina slutsatser att man bedömer att det går att avveckla skolorna som berörs.
"Eleverna kan flyttas till mottagande skolor utan att det behövs några ombyggnader eller speciella åtgärder lokalmässigt. Den samlade bedömningen är att det inte går att påvisa att en eventuell avveckling inkräktar på barnkonventionens artiklar", skriver man.
Vidare i sin analys skriver man att kvaliteten på undervisningen stärks och att barn med behov av särskilt stöd i högre grad kommer möta specialpedagogisk kompetens.
"En avveckling av skolorna kommer innebära, särskilt på kort sikt, en stor förändring för eleverna. Mycket kommer att vara okänt och nytt, vilket leder till otrygghet. Det kommer att bli längre avstånd till och från skolan för alla elever. Det kommer innebära längre skoldagar för en del elever, vilket är särskilt påfredande för de yngsta eleverna. Samtidigt så kommer eleverna få fler jämnåriga kamrater och ett större socialt nätverk än i dag", skriver man.
Avslutningsvis konstaterar förvaltningsledningen att om skolorna behålls så kvarstår besparingskravet, vilket gör att barn- och utbildningsförvaltningen behöver utforma andra sätt att spara pengar.