Annons:

Sök

Annons:

Kommunalrådet i lång intervju om löftet kring skolorna – tror inte allt läggs ned

Kommunalrådet Helen Nilsson (S) tror inte allt kommer läggas ned. "Det låter rätt radikalt", säger hon. Foto: Simon Henriksson

Kommunalrådet i lång intervju om löftet kring skolorna – tror inte allt läggs ned

Det har gått ett drygt år sedan den nya majoritetens första löfte var att bevara och utveckla landsbygdsskolorna. Oron som legat kvar sedan mitten av 10-talet behövde inte längre finnas. Nu säger utredningen att alla fyra berörda skolor kan läggas ned.
– Det låter rätt radikalt. Jag tror inte det är så vi tänker, säger kommunalrådet Helen Nilsson (S).

Hösten 2022 tog ett unikt samarbete, för kommunens del, sin början. Efter flera om och men bildade Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet en ny majoritet i kommunen. 

På den allra första pressträffen, där topptrion Helen Nilsson (S), Jacob Käll (C) och Lars Johansson (V) närvarade, var det tydligaste löftet att ingen längre skulle känna någon oro för att skolor kunde läggas ned. 

Samtliga skolor skulle vara kvar och utvecklas. Nu har en utredning beställts, genomförts och visat att skolorna i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna kan läggas ned. Kanske även förskolorna. 

Vad tänker egentligen kommunens tyngsta politiker, kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S), om det och vad som nu väntar? Vi avsatte tid för en längre intervju med henne. 

– Jag har ögnat igenom utredningarna eftersom vi inte har fått det här förrän nu. Det är barn- och utbildningsnämnden som har fått det presenterat för sig tidigare. Vad jag kan se har man gjort en grundlig barnkonsekvensanalys och utrett både kostnader och strukturer. Man har ett kostnadsförslag för vad det skulle innebära för alla skolor samt för varje skola. Vi kommer få en information i januari, där vi kan ställa frågor och ha funderingar. Först därefter kan vi ta ställning till det, säger Helen Nilsson om strukturutredningarna. 

Enligt utredningen går det att avveckla alla skolor. Vad tänker du om det?

– Jag måste få den informationen först innan jag tänker igenom det, men det är rätt radikalt. Det tycker jag. 

Men det går enligt utredningen?

– Jag vet att det går, för jag har pratat med Ola (Karlsson, förvaltningschef, reds.anm) om det tidigare. Det finns platser i kommunen utan att bygga nytt för alla. 

Vad är radikalt?

– Att säga att vi ska lägga ned alla skolor. Så tror jag inte att vi har tänkt. Det är mycket att ta in. Vi måste titta på helheten och vad det ger. Det är därför vi har gjort den här utredningen. I utredningen är mycket med, men vi måste titta på alla nack- och fördelar. Det är mycket som måste plockas in. Kostnader för interkommunala ersättningar, kost, resor och lokaler måste också vägas in. Allt det finns inte med i utredningen. 

Tror inte på nedläggning av allt

Helen Nilsson säger att majoriteten nu får läsa igenom utredningen noggrant under jul- och nyårshelgen. 

– Sedan kör vi direkt en träff efter nyår med samhällsbyggnad och BUN för att få all information. 

Men att lägga ned alla skolor och förskolor som berörs är inte troligt?

– Nej, det känner jag inte spontant. I min mage låter det inte bra, nej, allihop tror jag inte. Det är väldigt svårt att ge sig på förskolor för det första. Men vi måste få all fakta och all information presenterad för oss. Klart vi kan tjäna på det, men vi måste också väga in andra aspekter. 

Om nämnden annars ska behålla nuvarande struktur behövs ju mer pengar?

– Mer pengar finns inte. Ska man ha kvar strukturen i sin helhet, då måste man hitta andra lösningar. Kan man inte det – då får vi ta ställning till det då. Där är vi inte på kommunstyrelsen ännu, men mer pengar har vi inte. Vi använder precis alla pengar vi har och efter det här året är vi minus 30 miljoner i alla fall. Så det går inte. 

Hade vi haft ett annat läge om ni och Moderaterna fått er vilja igenom för sju, åtta år sedan?

– Ekonomin ser helt annorlunda ut nu. Det var en folkomröstning då och vi kunde absolut ha sagt att vi inte skulle gå på den, men vi var tydliga med att vi skulle följa den.

Var det fel?

– Nej, det tycker jag inte. Vi skulle följa folkomröstningen och redan då stod det att alternativet var att hitta andra besparingar. Även om vi bestämde oss för att ha kvar skolorna, så har vi inte hittat andra besparingsmöjligheter. Med facit i hand kan man ifrågasätta det, men det var inget felbeslut.

Ångrar inte citatet

Helen Nilsson (S) ångrar inte heller vad den nya majoriteten sa för drygt ett år sedan. 

– När vi gick samman så sa vi att vi i möjligaste mån inte skulle lägga ned några skolor. Det hade varit så turbulent innan, men det har hänt så mycket under det här året. Det handlar om ekonomin, välfärden, räntorna, inflationen, vad det kostar med mat, drivmedel och el. Det går att räkna upp hur mycket som helst. Man måste förhålla sig till verkligheten. 

Men ni sa att ingen skulle känna oro. Skolorna skulle vara kvar och utvecklas. Hur ser du på det citatet nu?

– Så såg vi på det då. Det var inget ljug. Så ser det inte ut i dag. Vi måste förändra vårt sätt att se på saker. Vi har inte lagt ned några skolor nu heller, men det är mer nära till hands än tidigare. 

Jag tror inte att ni ljög, men ni sa att det inte fanns någon anledning till oro?

– Vi ligger 50 miljoner över standardkostnaden för våra två nämnder. Då måste vi ge effektiviseringsförslag. Vi kan inte leva i en verklighet som inte finns. Det här är verkligheten och därför utreder man vad man kan göra. 

Kan du förstå om förtroendet för er tre partier är förbrukat?

– Nej, det kan jag inte. Vi gör så gott vi kan. Vare sig ni eller vi kunde förutspå vad som skulle hända det här året. 

Tror du att förtroendet är rubbat?

– Jag kan tänka mig att man tänker "så konstiga de är politikerna". Men vi måste ta ansvar, vi måste hantera de svåra frågorna och ta beslut. Det är på vårt bord det ligger. 

Borde man varit mer försiktig med att utfästa ett sådant löfte?

– Det skulle man ha kunnat vara, men då fanns det inte i vår värld att det skulle se ut som det gör nu. Jag tror inte vi hade tänkt annorlunda en andra gång, men budskapet hade förstås varit annorlunda om det förmedlats i år. 

Är det ett svek om ni tre går fram med att lägga ned skolor?

– Nej, jag kan inte säga det. Vi måste göra det så bra vi kan för alla. Vi sviker inte någon, vi gör så gott vi kan. Varje nämnd eller förvaltning har fått i uppdrag att se över sina kostnader och då måste man inkomma med förslag. Då måste vi också titta på det här och sedan ta beslut. 

"Mer införstådd nu"

När skolfrågan var uppe senast blev tonen väldigt hätsk. Många politiker valde att lämna offentligheten och har aldrig återvänt efter den perioden. Ibland beskrivs den som väldigt mörk i Vimmerbys politiska historia. 

– Vi kan nog räkna med att det blir jobbigt. Man vill inte ta sådana här beslut och att göra det är och blir jättejobbigt. Men jag tror man är mer införstådd nu med att något måste göras. Jag tror det finns mer förståelse nu, även om det aldrig är roligt. 

Tror du att det blir en lugnare storm den här gången?

– Jag hoppas och tror att det inte blir samma pajkastning som då. Det är ingen som vill göra någon illa. Vi gör så gott vi kan för att få kommunen på fötter. Det är ganska många kommuner som fått backa från vad man har sagt eftersom vi står inför verkligheten. Vi kan inte blunda för våra ekonomiska problem. Alla ser och har förstått det. Men inga beslut är tagna ännu.

Annons:

Simon Henriksson

simon.henriksson@dagensvimmerby.se

076 815 45 71

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: