CAROLINA LEIJONRAM, BAKGRUND:
55 år gammal, uppvuxen och boende i Södra Vi. Gift med Göran, egenföretagare.
Två döttrar. Den ena dottern boende i Jönköping med sambo och nyfödd dotter och den andra dottern har precis tagit studenten och bor kvar i hemmet.
Sommarjobb på Stenbäckens och Linneagårdens behandlingshem i Vimmerby. Där hon också började arbeta efter gymnasiet.
Ville egentligen bli polis, men flyttade istället till Jönköping för att gå Vård- och omsorgsprogrammet under 2,5 år.
Efter utbildningen blev hon behandlingsassistent på Linneagården. Efter en tid fick hon jobb som föreståndare på ett av dåtidens ålderdomshem i Hultsfred.
Hon jobbade så i fem år, därefter fyra år i staben inom socialförvaltningen och stöttade där cheferna på förvaltningen.
Hon rekryterades som förvaltningschef för vård- och omsorg i Kinda kommun 1999 där hon stannade tills hon blev rekryterad som socialchef i Hultsfreds kommun 2006.
Från det jobbet kom hon sedan till jobbet som kommunchef i Vimmerby kommun 2010.
Under åren har hon gått olika påbyggnadskurser på universitet/högskola. Utöver det bland annat kurser inom försvarets ledarskapsutbildningar
Om man googlar Carolina Leijonram får man 3270 träffar. Folk man ser på bilder tillsammans med Carolina Leijonram, och i anslutning till hennes namn, är politiker i kommunen, andra kommunchefer och en del tjänstepersoner i kommunen.
De tio första träffarna handlar om hennes kommunchefsroll och högt upp är artiklar i lokalpressen om hennes lön, idag en bit över 100.000 kronor per månad.
Går en kommundirektör till en terapeut?
– När jag var sjukskriven efter turbulensen, där politiken var inblandad, blev jag erbjuden professionell hjälp av min arbetsgivare. Det är en möjlighet vi har i rehabilitering av alla medarbetare som behöver det.
Men du åker till Stockholm ibland för att få hjälp?
– Ja, i Stockholm finns en person, en kvinna, som jag haft som professionell handledare, som man talar yrkesfrågor med, i många år. Jag vill aldrig stanna upp i min utveckling. Jag vill fortsätta träna min egen självkännedom och mitt eget självledarskap eftersom jag själv är själva verktyget i min yrkesutövning. Jag behöver kontinuerligt någon att bolla med, någon som inte är i den verksamhet man arbetar och som utmanar mig i min utveckling. Individuell utveckling och organisatorisk utveckling går hand i hand. Utan att individer utvecklas så utvecklas inte organisationen. Hon coachar strategiska chefer både inom näringslivet och offentlig sektor. Henne har jag haft tillgång till sedan tiden jag var socialchef i Hultsfred.
Är du med i nätverk där du träffar kollegor?
– Ja, CKS (centrum för kommunstrategiska studier) är ett nätverk under Linköpings universitet, ett nätverk av kommundirektörer och ett för kommunstyrelseordföranden
Din lön är i mediafokus en gång per år. Enligt lönestatistik från affärs- och kreditupplysningsföretaget Ratsit var medellönen för en kommundirektör i landet 99 900 kronor 2023. Högsta lönen ligger på 145 000 kr och lägsta på nästan hälften: 74 100 kronor. 2021 hade enligt Dagens samhälle den högst betalda direktören 196 000 kronor.
Artiklar om dig och din lön ligger högt på Google, är drygt 100.000 kronor i månaden en för hög lön för en kommundirektör i Vimmerby?
– Det kan man tycka olika om. I jämförelse med andra kommuner i Vimmerbys storlek sticker den inte ut. Tror att jag läste att jag finns på 30- listan över de som varit kommundirektör längst i landet,
Om du jämför din lön med näringslivet, som liksom kommunpolitikerna har stora krav på sina ledare - vad gör näringslivet med en vd som inte klarar resultatet?
– Det kan väl vara olika förstås.
Det vanliga är väl att styrelsen byter ut VD:n eller för all del avdelningschefen?
– Jo, men en privat verksamhet är både inkomst- och kostnadsdriven. I kommunen kan vi inte jobba utifrån att vi hela tiden ska höja skatter och taxor, vi är starkt kostnadsfokuserade och effektivitetsdrivande. Jag kan tänka mig att politikerna bedömer den delen i huvudsak.
Är det rätt att arbetskamraten (kommunalrådet) förhandlar din lön med dig. Är det inte bättre att kommunen hade en utomstående förhandlare? Typ en konsult? Eller att hela KS skötte förhandlingen.?
– Det är den här modellen vi har, jag vet inte hur det annars skulle gå till.
Men det känns lite som om dina arbetskamrater förhandlar din lön - det skiljer sig ju markant mot privata näringslivet.
– Jo, men det är så det är i en kommun att närmast överordnade ansvarar för lönesättning. Och i näringslivet är det väl styrelseordföranden som förhandlar med VD:n om dennes lön. De kan väl också betraktas som arbetskamrater i företaget. Jag tror inte det har så stor betydelse om det är kommunalrådet eller någon annan som förhandlar, mer betydelse har tillgång till kompetens, löneutrymme och personlig effektivitet av den strategiska ledningen.
Kan du agera för ”ägarens” räkning när du i din tur förhandlar med dina underordnade chefer?
– När jag har lönesamtal med mina egna medarbetare så mäter jag tex effektivitet och driv och kreativitet, ja en rad parametrar som jag tror man också mäter i näringslivet. Om sedan olika politiker eller förvaltningschefer är bra eller dåliga förhandlare har jag inte synpunkt på. Vi pratar inte förhandling utan att man ska ha rätt lön utifrån uppdrag, vi följer statistik i kringliggande kommuner och sedan leverans utifrån uppdrag,
– Det är ju också så att det är brist på kompetens i hela sektorn, det har stor påverkan. Konkurrensen om den bästa kompetensen är lika tuff i offentlig förvaltning som i privat verksamhet.
– Förr var inte lönen överst när sökande listade det man tyckte var viktigt. Idag är lönefrågan det viktigaste, i alla fall när man söker till kommunen. Lönen är därför en viktig faktor och vi måste vara attraktiva. Det är ett konkurrensmedel gentemot andra kommuner och regioner.
I näringslivet är det ju så att kan företaget inte höja sina priser, samtidigt som medarbetarna vill ha mer lön, måste man ju banta organisationen. Är det inte görligt i kommunen?
– Vi försöker alltid effektivisera organisationen, och det händer ofta att vi behöver ändra strukturen och hur man gör saker. Ett exempel är diskussionerna kring skolstruktur: för att kunna möta kostnaderna och inrymma verksamheten i en budget man klarar får man utreda skolstrukturen. Sådant sker i det lilla ständigt; samarbeten som kan göras, vakanta tjänster som kanske inte återbesätts alls eller utifrån en annan behovsbild, nya sätt att göra saker på.
Kan politiken verkligen ta strid med medarbetarna i lönesamtalen? Vad har man att riskera om man inte är restriktiv med lönehöjningar; privat ingenting. Det finns ingen privat konsekvens som för en företagsägare, där löneökningar kan innebära konkurs. Eller avsked om man är anställd VD och får för höga kostnader.
– Nej, men den kommunala lönen styrs inte enbart av en dialog mellan två parter. Det finns centrala avtal, det finns jämförelser och det finns en marknad där man vet hur lönerna ligger. Oftast är det ett centralt förhandlat märke man utgår ifrån.
Hur agerar du mot förvaltningschefer som inte klarar uppdraget?
– Det sker kontinuerliga samtal, både i organiserad form och vid andra tillfällen, där vi tillsammans stämmer av chefskontraktet man har och den verklighet som råder. Jag har förtroende fullt ut tills det i så fall av något skäl bryts, samma gäller nog politiken när det gäller mig och förvaltningscheferna.
Näringslivet har ju en rad krav på att både vara effektivitet och kostnadsmedvetenhet, där skiljer sig väl inte kommunen – en satt budget ska väl hållas?
– Om budgeten inte hålls kan bero på många orsaker; direktiv från regering/riksdag, olika krav på kommunen, dessutom sker händelser som inte går att förutse. Exempelvis finns det sådana aspekter inom räddningstjänst och socialförvaltningens verksamhet.
Nämn några exempel?
– Placeringar till exempel. Plötsligt ska du placera en person med spelberoende på ett behandlingshem. Eller en missbrukare, eller någon med psykiska funktionsnedsättningar. Sådant kan tex kosta mellan 4000 och 8000 kronor per dygn, flera miljoner per person på årsbasis. Det är inget kommunen kan bortse ifrån. Vi har lagar att följa. Ett annat exempel är att demografin förändras. Vi kommer till exempel också att se en stor ökning äldre invånare i vår kommun i närtid.
Det finns en tidigare erfarenhet, går det inte att budgetera en post för sådant?
– Hur budgeten fördelas är i de här fallen är en fråga för socialnämnden.
Kan man förebygga själva placeringar inom individ och familjeomsorgen?
– Jo, och det görs så också. Men det är inte alltid det lyckas. Vi arbetar intensivt med att bryta mönstret av att behöva placera. Det behövs att vi alla olika aktörer hjälps åt. VI är glada över att vi fått till en familjecentral i VImmerby, vi behöver utveckla former för olika typer av föräldrastöd och också hitta alternativ till dyra placeringar. Just nu utvecklas också arbetet enligt det vi kallar SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid) Just nu ser vi en positiv nedåtgående trend.
Din arbetsmånad?
– Det handlar om möten, det är mitt jobb att sitta i möten. Vi har 1500 medarbetare och den strategiska styrningen för mig sker genom möten. Att leda genom andra vilket handlar om att leda många parallella processer så att arbetet totalt sett utvecklas i rätt riktning
– Sedan har vi ledarforum med ca 90 olika chefer inom hela kommunkoncernen. Där hade vi på förra mötet teman som säkerhetsfrågor och AI-frågor, prislappsmodellen som blir vårt nya budgetverktyg, översiktsplan 2050, mediakontakter etc. Ledarforum är till för att skapa gemensam lägesbild i både sakfrågor men också i hur vi handskas med olika frågor inom kommunkoncernens alla enheter.
Nästa artikel:
"Budgeten och varför Vimmerby kostar mer än andra kommuner" publiceras imorgon.